Rapsolja – ett smakfullt och hälsosamt fett

Svensk raps är en unik källa till hälsosamt fett, särskilt den kallpressade oljan som innehåller högre andel av hälsosamma omättade fetter än samtliga av våra vanligaste importerade vegetabiliska oljor till exempel olivolja och solrosolja. Den är dessutom en bra källa till Omega 3 och 6. Rapsolja kan vara kallpressad eller varmpressad. Vid varmpressning värms fröet upp och nästan 100% av oljan i fröet utvinns. Vid kallpressning får man ut cirka 60%, vilket ger ett högre pris till konsument. Genom kallpressning bevaras mer vitaminer och antioxidanter. I kallpressad olja bevaras också oljans smakprofiler: t.ex. neutral, nötig och blommig.

Rapsodling ger god avkastning

Odling av raps och förädling till rapsolja är en bred och viktig näring i Sverige där rapsodlingen uppgår till 100 000 hektar per år. Den utgör någonstans mellan 1-2% av oljeväxtodlingen inom EU. Importerad rapsolja finns i stor mängd i Sverige som ingående råvara i olika fettblandningar. Frankrike och Tyskland har dominerat marknaden med omkring 40% av den odlade arealen inom EU. I Land Lantbruk i april 2020 kunde vi dock läsa att man i dessa länder upplevt ökande problem med skadedjurstryck och växtföljdssjukdomar, t.ex. klumprotssjuka, p.g.a. att man återkommer för ofta med raps i växtföljden. Fredrik Tidström, Växtab, menar att i Sverige har vi hittills varit bra på att hålla sex fria år mellan kålväxterna, där raps ingår. Trots mildare klimat har vi fortfarande goda förutsättningar att odla raps och vi ser ökat skördeutfall.

Samarbete för jämnare kvalitet

Nicklas Lundberg, Skeby Gårdar, menar att avsättningen för rapsolja i Sverige och även för export är god, framför allt för den ekologiska rapsoljan. “På Skeby Gårdar vill vi bättre förstå varför oljan varierar i smak, framför allt den mer hälsosamma, kallpressade rapsoljan. Idag är den kallpressade rapsoljan i butik i princip uteslutande av svenskt ursprung och användandet av rapsolja över lag ökar”.
Skeby Gårdar i Skaraborg tillsammans med Gunnarshögs Gård i Skåne har initierat ett utvecklingsprojekt “Bättre kvalitet och ökad hållbarhet på svensk rapsolja” för att öka kunskapen om hur odlingen av raps påverkar rapsoljans smak. Detta för att styra mot en jämnare kvalitet på svensk rapsolja. Projektet ska under tre år undersöka hur smaken påverkas av odlingsförhållanden, råvarubehandling, lagring, marktyp och förädlingsprocess.
“Skördetidpunkt, andel ogräs och torkningsmetod är variabler som vi bedömer har störst påverkan på hur rapsoljan smakar, men vi vill verifiera detta i projektet” , förklarar Thomas Börjesson, forskare vid Agroväst i Skara som också deltar i projektet . Det drivs som ett samarbetsprojekt inom livsmedelsstrategin med RISE som projektägare. I projektet ingår ett antal fältförsök som kommer följas från sådd till pressning. En mängd data kommer att samlas för varje fält och senare kopplas till kvalitetsbedömning av en tränad smakpanel vid RISE i Göteborg. “De flyktiga ämnena som bidrar till rapsoljornas doft och smakprofil kommer också att identifieras för att utvärdera vilka kemiska ämnen som kan kopplas till rapsoljans karaktär”, berättar projektledare och aromkemist Patrik Libander.

Men innan det är dags att smaka av den guldgula oljan är det många timmar i fält för att bedöma och följa bestånden, ett arbete som i Skaraborg utförs av Växtabs Fredrik Tidström. “I Skaraborg är det två gårdar som ingår i försöket. Fälten ska skördas vid två olika tillfällen för att jämföra skördetidpunktens betydelse för smaken”, berättar Fredrik Tidström. Fälten har olika jordarter och jämförande fält finns även i Skåne där Erik Nillsson, Gunnarshögs Gård, gör motsvarande bedömningar i fält.

Instruktioner för tröskning och torkning

Målsättningen är att med ökad kunskap ska odlarna ges tydligare instruktioner för tröskningstidpunkt och torkning för att få en jämnare smak på slutprodukten. “Det är verkligen viktigt för oss som profilerar vårt varumärke som en kvalitetsprodukt att fördjupa våra kunskaper i vad som ger rapsoljan dess olika smakprofiler”, avslutar Nicklas Lundberg.

Läs mer om projektet här >>>

 

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och bild