Beslutsstöd i odlingen

Har du någon gång sett en fotbollsmatch genom ett sugrör? Ungefär så kan det vara att fatta bra beslut utan att ha en helhetsbild och rätt ingående data. Det perspektivet på begreppet beslutsstöd kom upp under en heldags kunskapsträff med fokus på "Beslutsstöd i odlingen".

- Det här var en otroligt spännande och innehållsrik dag där vi fick lära oss mer om allt från analys till utsäde och gödsling vidare till konkreta exempel på prognosmodeller och beslutsstöd som finns på marknaden idag. Vi har även blickat in i framtiden och resonerat kring framtida behov och möjligheter. Det känns bra att kunna samla så många som jobbar med växtodling och sätta siktet på hur vägen mot ett hållbart och kostnadseffektivt odlande bäst stakas ut, säger Kristian Jochnick, verksamhetsledare Mark- och vattenvård, Agroväst.

Missade du evenemanget? Under försommaren 2022 väntar en fältaktivitet på samma tema, Kristian Jochnick berättar mer:

En innehållsrik dag med tema beslutsstöd

Deltagarna bjöds på en resa som tog avstamp i själva begreppet "beslut". Per Frankelius resonerade om att ett beslutsstödsystem mår bra av att kompletteras med "idégenereringssystem" och "ökad-förståelsesystem" för att generera riktigt bra beslut.

Här kan du se programmet för dagen >>>

Dagens innehåll i korthet:

Utsäde, analys och växtstatus stod i fokus under förmiddagen. Föreläsare fördjupade sig inom nya sätt att analysera utsäde, hur rotröta i åkerböna/ärt kan undvikas genom jordanalys och inom jord/växtstatus. Mats Söderström, SLU, berättade om den digitala åkermarkskartan och markdata.se samt användningsområden.

Växtodlingsrådgivare gav sin syn på beslutsstöd och information om hur du väljer rätt plantantal med variabel utsädesmängd. Resonemang hölls även kring hur du bygger ett bra bestånd och kunskap om gödsling, N-sensor, nollruta och skördeskattning av skörd.

Väderstationer presenterades och även information om hur de kan användas för mätning samt hur vi använder resultatet de ger. En fördjupning kring bladfuktsmätning visade hur metoden kan simulera hur länge bladfukt finns och ge indikation för risk för bland annat svartpricksjuka.

Prognosmodeller och beslutsstöd för växtskydd, idag och i framtiden utforskades. Här visades bland annat exempel på prognoser för potatismögel, bladmögelstrategiförsök och andra hjälpmedel för rätt beslut i växtskyddsarbetet.

Ett pågående projekt om hur sökhundar kan användas för att upptäcka ogräs och svamp presenterades. En stor del av projektet har handlat om att ta fram etiketter - nyckeln som gör det möjligt för specialsökande hundar att detektera. Målsättningen är att använda metoden för utsädespartier, i begagnatmarknaden i spannmålsmottagningar och fältinspektioner av ogräs och spår av växtskadegörare. Det bjöds även en inblick i hur AI kan användas som hjälp för ogräsigenkänning.

Det gavs också en bild av hur drönare kan användas idag och i framtiden för fältöverblick och kvantifiering av skador. Metoden kan även ge skördeprognoser för bland annat vitkål och fruktträd samt i kartläggning av fältförsök och platsspecifik ogräsbekämpning. I framtiden kan vi vänta bättre samspel med andra jordbruksmaskiner.

Dagen avrundades med en inblick i hur olika beslutsstöd används och kombineras på gården Bjertorp med exempel som field-climate, NIR-mätning, logmaster, optimerade fältmönster, guidelines och sensorer.

Evenemanget som hölls tisdagen den 22 februari 2022 lockade deltagare både till Vara Folkhögskola och till digitalt deltagande via Teams, sammantaget deltog fler än 70 personer. Det kan lugnt konstateras att mycket har hänt sedan bondepraktikan gavs ut i Tyskland 1508, då på 12 sidor - en sida per månad, gällande beslutsstöd i odlingen.