Linser och Quinoa i växtföljden

Under en digital eftermiddag delade rådgivare och experter med sig av sin kunskap och samlade erfarenhet. Deltagarna fick även en allmän introduktion till ytterligare några av framtidens potentiella proteingrödor. Ett femtiotal deltagare var med och utbytte erfarenheter och kunskaper under dagen.

Webbinariet var ett samarrangemang mellan projektet "Rätt från slätt", Naturbruksförvaltningen och Agroväst Gröna Möten. Här kan du se programmet för webbinariet >>>

Per-Erik Larsson, Växtodlingslärare Naturbruksskolan Uddetorp, berättade om ett odlingsprojekt som pågått vid naturbruksskolan Uddetorp i Skara; "Framtidens grödor". Projektet syftar till att visa på möjligheter att odla nya grödor i området, öka inhemsk produktion av proteingrödor och testlaga grödorna i naturbruksskolornas kök.

Demoodlingar på Uddetorp

Per-Erik berättade att förutsättningarna inte är helt optimala i Skaraborg men att det finns miljöer som passar även om man kan behöva få leta lite. Om du vill utveckla ditt odlande av nischgrödor är det bra att titta vad du har för temperaturförutsättningar genom att titta på temperatursumman och räkna utifrån olika bastemperaturer. De platser som testats i projektet är lättlera (Uddetorp) och svagt lerig sand (Tveta).

Grödor för framtiden

• Gråärt (Pisum sativum) en gammal gröda med många egenskaper som uppskattas. Köket vid naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda har använt grödan mycket i många olika recept och uppskattat grödan. Det är en ärtväxt, där Uddetorp odlat sorten Bruno, vilken är helt bladlös.

• Sojaböna (Glycine max) utvecklas utan problem i båda jordarna som testats. Sorten som odlats är Melanie. Det var en väldigt bra uppkomst på sandjord men sämre på lerjord och en sen blomning. Det är en väldigt intressant gröda för köket vid Uddetorp. Sojabönan kan dock angripas av bomullsmögel, rotröta och bladsvampar och bör ha en växtföljd på 5-6 år. Sojabönan är inte särskilt frostkänslig.

• Blålupin, kallas också för sötlupin. Projektet har odlat en ettårig sort som kallas för Boregine. Blålupinen har inte varit en favorit i skolans kök då den saknar stärkelse, är allergen och relativt smaklös. Vid odling behöver man tänka på att ha växtföljd på 6-8 år. Grödan kan sås nästan lika tidigt som ärtor och den är inte särskilt frostkänslig. En stor utmaning med lupiner är att de mognar ojämnt.

Se en film med Per-Erik Larsson, växtodlingslärare Uddetorp, där han berättar mer om projektet Framtidens Grödor >>>

Svensk linsodling - fördelar, erfarenheter och utmaningar

Stefan Uddin, växtodlingsrådgivare, Hushållningssällskapet Gotland var nästa talare under webbinariet och han fortsatte med att berätta om hur det har odlats linser i Sverige sedan lång tid tillbaka. Han berättade att det importeras nästan 3000 ton linser till Sverige varje år, främst från Kanada och USA. Stefan berörde också hur det drivs flera projekt runt om i Sverige för att öka den lokala odlingen. Det finns flera mindre odlingar i Sverige som i huvudsak startade 2016/2017 och det finns ett växande intresse hos såväl restauranger som konsumenter. Linser som gröda är mycket proteinrika och innehåller viktiga aminosyror, det är vanligast med röda eller gröna linser men de finns i alla möjliga färger.

Odling av linser

Väldränerad lättlera med högt PH är optimalt för odling av linser vilket finns i hög grad på Gotland och även i Skåne. De bör gödslas på samma sätt som ärtor och behöver mycket kalium. Ett problem är ogräs och Stefan berättar om hur de jobbat med falsk såbädd för att locka fram ogräset en till två gånger innan sådd. Bädden har sedan ogräsharvats. Linser är inte frostkänsliga och kan sås redan i april, de har 80-110 dagars mognadstid. Sådjupet ligger på tre gånger storleken; ca 3-5 cm. Växtföljden är minimum 4-5 år. Linserna är tåliga och tål ogräsharvningar bra konstaterar Stefan. En minnesregel är att medger klimatet att man kan odla ärtor så kan man odla linser.

Skörda linser

Det vill till att ha lågt hängande skärbord och tröskor på 16-24 fot rekommenderas, och det kan vara bra att känna till att varje skida innehåller två linser, inte mer. När du torkar linser ska du inte ha för hög temperatur och för att kunna skörda rationellt så samodlas många gånger linserna med havre som efter skörd rensas bort. Stefan berättade under webbinariet om olika rensmaskiner som används för förädling av den skördade varan.

Här kan du läsa mer om verksamheten och hitta kontaktuppgifter till Stefan Uddin >>>
Här kan du läsa mer om projektet linsodling 2017-2019 >>>

Quinoa i Sverige - fördelar, erfarenheter och utmaningar

Per Modig, Växtodlingsrådgivare, Hushållningssällskapet HIR Skåne och även en av dagens aktiva kommersiellt odlande lantbrukare berättade mer ingående om Quinoa (Chenopodium quinoa) i Sverige och berörde till en början de alternativa namnen mjölmålla och rismålla samt släktskapet med ogräset svinmålla (Chenopodium album). Grödan har odlats sedan lång tid tillbaka och sägs till och med vara orsak till Inkarikets storhet. Quinoa har förädlats i Danmark sedan 80-talet och moderna sorter har odlats i Sverige sedan 2015.

Sådd och etablering
Quinoa trivs bäst på lättare, sandigare jord (på samma sätt som målla). Den fungerar också på lerjord men då behövs en bra struktur. Den är känslig för packning och lämplig såtid är slutet av april till början av maj. Nattfrost ställer dock till med stora problem vilket är en risk vid tidig sådd. Per uppmanar till att så små frö (tänk rapsetablering) med fin såbädd och grundsådd. Det är max en vecka mellan sådd och uppkomst om fukt och temperatur finns.

Gödsling, ogräs och växtskydd

Quinoa är en gröda som gynnas av mycket kväve och vid ekologisk odling är radhackning en huvudstrategi. Små frö gör det svårt med ogräsharvning. Därmed rekommenderas 35-40 cm radavstånd och 1-2 radhackningar. Quinoa är inte nära släkt med andra odlade grödor och har inga kända växtföljdssjukdomar i Sverige. Mjöldagg kan bli ett problem sett till andra odlingar runt om i världen.

Skörd av Quinoa

Har sådden skett i maj är erfarenheten att skörd kan ske i slutet av augusti. Man vill att grödan ska trivas och drivas på för skörd i augusti då det är den period som har flest trösktillfällen. Avkastningspotential är 1-2 ton/ha och en stor utmaning efter skörd är att all Quinoa har saponiner på fröet som på något sätt behöver tas bort. Det kräver en behandling som exempelvis borstning av fröet och de ska även sköljas innan tillagning. Fröställningarna ska vara bruna när man skördar och se till att ha mycket luft för att bli av med så mycket skräp som möjligt.

Här kan du läsa mer om verksamheten och hitta kontaktuppgifter till Per Modig >>>
Lantbruket han bedriver vid sidan av kan du läsa mer om här >>>

Panelsamtal, frågor och resonemang

Webbinariet avslutades med sammanfattning och frågestund och de tre föreläsarna fick gott om frågor om olika grödor från deltagarna. Bland annat resoneras kring hur en växtföljd anpassad efter förutsättningarna i Västra Götaland kan vara vartannat år vete blandat med havre där ärtor, bönor eller linser kan då som exempel odlas vart åttonde år. Det fördes ett resonemang kring hur det kan vara svårt att få in linser i växtföljden, och hur ett sätt kan vara att avsätta en del av odlingen med lättare jord. Det upprepades även att baljväxter är väldigt packningskänsliga, viktigt att tänka på för den som vill odla. Resonemang fördes även kring vikten av att hålla 6-8 år mellan odling av baljväxter med undantag av lupin som man inte ännu har sett så stor sjukdomsproblematik med. Vikten av att inte ha spillplantor av baljväxter kvar i fälten under den period du inte odlar baljväxter underströks också under de avslutande samtalen.

Vill du veta mer om möjligheterna med framtidens proteingrödor finns möjlighet
den 23 mars 2022 genom webbinariet "Produktutveckling och förädling av premiumsortiment". Mer information finns här >>>