Forskning har visat att så mycket som 10% av alla livsmedel i världen förstörs genom bristfällig torkning och lagring*. För den enskilde lantbrukaren står stora ekonomiska summor på spel om inte torkning och lagring fungerar. Torkning är extra viktigt i länder som Sverige där fukthalten på skördade produkter kan vara betydande. Behovet av kunskap kring kvalitet vid torkning av spannmål ökar också bland lantbrukarna. Ämnet är hett!
Att ämnet var högaktuellt visade sig inte minst på deltagarlistan till webbinariet på temat torkning och lagring av spannmål. Fler än 150 personer hade anmält sig för att få ökad kunskap i årets första webbinarium inom ramen för kommunikationskonceptet Agroväst Gröna Möten. Här kan du se programmet.
Smart Agetch, ett samverkansprojekt mellan de båda innovationsplattformarna Agtech 2030 och SmartAgri var arrangör till nätverksträffen.
Per Frankelius, Linköpings universitet/Agtech 2030, modererade dagen och började med en historisk överflygning. Han berättade bland annat om hur man redan 11 000 år före Kristus använde silos för att lagra spannmål och det mödosamma arbetet fram till ungefär mitten av 1900-talet med manuell hantering av spannmålen i säck.
– Det är väldigt viktigt med torkning, lagring och andra konserveringsmetoder för dagens lantbrukare. De behöver hålla koll på både tekniken och ekonomin och noga välja vad som är den bästa lösningen för varje enskild gårds behov och typ. Jag hör ofta att det finns ett behov av oberoende rådgivning, säger Per Frankelius.
Per berättade även att lantbruksbranschen leder produktivitetsligan i jämförelse med exempelvis tillverkningsindustrin, och även möts av utmaningar i form av bland annat invasiva ogräs, negativ klimatpåverkan och påverkan på biologisk mångfald som exempel.
Webbinariet bjöd totalt nio talare inom olika områden och alla deltagarna bidrog med stort engagemang och mycket kommentarer som besvarades löpande och i chatten. Per Frankelius sammanfattade upplevelsen i slutet av dagen med tio ”Bullet Points”;
Intresset för nya trender, forskning och ny teknik inom området torkning och lagring är stort och det kommer att skapas fler evenemang på ämnet framöver. Deltagarna ombads berätta om önskemål och behov i den digitala utvärderingen av dagen.
* Källa till ingressens hänvisning: "..10% av alla livsmedel i världen förstörs genom bristfällig torkning och lagring": Orke, E.C.; Dehne, H.W.; Schönbeck, F. and Weber, A. (1994). Crop production and crop protection: Estimated losses in major food and cash crops. Amsterdam: Elsevier.
Nils Jonsson, forskare, RISE, Jordbruk och trädgård (fd JTI och SIK), berättade om torkning och hantering av spannmål under svenska förhållanden. Han har jobbat med utvärdering/utveckling av olika konserveringsmetoder för våra sädesslag sedan 1980-talet. Energieffektiv och skonsam torkning är viktigt när det kommer till resurseffektiv skörd, konservering och lagring av biomassa för att uppfylla kraven på lönsamhet, kvalitet och låg miljöpåverkan.
Nils visade att odlingsområdet för vete i huvudsak ligger inom den tempererade klimatzonen. Normalt produceras mellan 5-6 miljoner ton spannmål i Sverige. Skördeförhållandena varierar och ett år med hög avkastning och höga skördevattenhalter kan dubbelt så mycket vatten behöva torkas bort jämfört med medelåret, varför det är viktigt att torken har en tillräckligt hög torkningskapacitet.
Strukturrationaliseringen i svenska slättbygder fortsätter och nio av tio lantbrukare har slutat under de senaste 25 åren. I regel arrenderas marken ut eller säljs till grannar vilket inte alltid leder till optimal arrondering eller logistik. Torkar med mekanisk ventilation började användas på gårdsnivå någon gång under 1950-talet som en följd av införandet av tekniken att tröska fuktig spannmål i fält. Flertalet projekterades av rådgivningen dimensionerade efter JTI:s riktlinjer. Kalluftstorkar (planbottentorkar) med möjlighet till tillsatsvärme (+5-7C) blev populära men användningen har sedan dalat då det många gånger var små gårdar som använde dem. Strukturrationaliseringen har i stället drivit en ökning av varmluftstorkar och sedermera även silotorkar.
– Problemet med torkar idag är att de bara används ett par månader per år, för att öka användningstiden och därmed förbättra torkningens ekonomi bör torkarna i framtiden utformas så att de även kan användas för torkning av biomassa, berättar Nils Jonsson.
Trender inom lagring sammanfattades så här:
Gårdslagring ökar alltmer i omfattning och gör det möjligt att leverera spannmålen direkt till kund utan extra transporter till en central tork. Nils berättade om risker för kvalitetsskador efter skörd som exempelvis mikrobiell tillväxt, termiska skador och insekter. Idag är den rådande mätmetoden för övervakning av lagrad spannmåls temperatur. Andra tänkbara metoder är Rh (aw), CO2, flyktiga metaboliter samt kombinationer av dessa. En billig och bra lösning för ändamålsenlig provtagning är en sigillprovtagare att sätta i toppen på elevatorn.
Under webbinariet lyftes vikten av att hålla koll på de nationella branschriktlinjerna för livsmedels- och fodersäkerhet vid produktion av spannmål, oljeväxter och trindsäd. EU:s lagstiftning från 2002 klassar spannmålen som livsmedel redan på gården vilket innebär att lantbrukaren är skyldig att följa lagstiftningen. Här finns Livsmedelsverkets översiktliga branschriktlinjer att läsa.
Här kan du läsa mer om Nils arbete med spannmålstorkning under svenska förhållanden >>>
Hugo Westlin, projektledare, RISE, Jordbruk och trädgård berättade att torkning är det alternativ som används mest och att det även finns andra metoder så som kylning, ensilering eller syrabehandling. Oavsett metod är principen densamma, att förhindra tillväxt av skadliga mikroorganismer. För livsmedelsproduktion är det endast torkning som är tillåten konserveringsmetod, övriga kan användas för foder. I torkning används luften för att transportera bort vatten, matrisen nedan visar olika jämvikter. Exempel: för att kunna kalluftstorka vete till 14% vattenhalt kan vi inte använda luft som har högre än 65% luftfuktighet.
Som alternativ till konventionella varmluftstorkar finns även metoder för att torka spannmål i tjocka skikt. De tekniker som är mest vanliga är silotorkar och planbottentorkar eller plansatstork som de också kallas. De torkar spannmål i tjocka skikt, upp till 8 meter (i silotork) Spannmålen ställer in sig i jämvikt med luftfuktigheten i torkluften och det bildas en så kallad torkzon, som vandrar uppåt. Det kritiska är att få igenom torkzonen ända upp innan det översta lagret har fått problem. Ju längre fram på hösten vi kommer desto svårare blir det att torka spannmål utan att tillföra värme.
Stora partier gör det svårt med särhållning men metoden har en hög mottagningskapacitet och en låg investeringskostnad.
Vid ett parti på 400 ton är det enligt tabellen nedan 18,6 ton vatten som ska torkas bort då vattenhalten sänks från 18% till 14%. Diagrammet nedan visar tiden man har på sig innan man når betydande mögeltillväxt. När en viss mängd kalluft inte räcker får man öka luftflödet. Nästa steg blir sedan att börja värma luften och på det sättet öka kapaciteten.
Här kan du läsa mer om Hugos arbete rörande växtodling >>>
Thomas Börjesson, projektledare Agroväst Livsmedel, pratade om projektet InfoFusion Fusarium som utvecklar en applikation för DON-prognoser för förbättrad spannmålskvalitet
DON är en förkortning av deoxynivalenol, ett fusariumtoxin som kan bildas i spannmål, bland annat när det är fuktiga förhållanden under blomning och runt tiden för mognad och skörd. DON-halten varierar mycket geografiskt och över tid. Idag är problemen försumbara till stor del. Många hade dock problem med höga DON-halter i havre i början av 2010-talet. Och syftet med utvecklingsprojektet är att ge lantbrukaren ett bra underlag kring huruvida det behövs bekämpning eller ej utifrån information om när förhöjda DON-halter kan förväntas. Målet är att ta fram ett beslutsstöd utformat som en webbapplikation, fokus har varit på att göra det så enkelt som möjligt. Användaren anger sitt geografiska område och ges sedan rekommendationer utifrån det, se exempel i bildspel nedan.
Länk till DONAppen IPhone Ipad
Här kan du läsa mer om projektet InfoFusion Fusarium>>>
InfoFusion är ett pågående EIP-projekt med flera samarbetspartners; SLU, Högskolan i Skövde, Dataväxt/Nifitech, Lantmännen, Hushållningssällskapet Väst och Wageningen University. Projektet finansieras av europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Birgitta Raaholt, senior forskare och projektledare, RISE, Jordbruk och trädgård berättade att torkning inom många branscher är helt avgörande som teknik för att tillverka hållbara och lagringsdugliga produkter. Stora mängder spannmål och oljeväxter behöver torkas säsongsvis i samband med en intensiv skördeperiod.
Torkning kräver mycket energi och tid och RISE testbädd Energieffektiv och skonsam torkning syftar till att stärka konkurrenskraften och bidra till förnyelse hos industri, lantbruk samt medverka till förnyelse i offentlig sektor. Det kan exempelvis handla om att utvärdera, utveckla och skapa innovationer tillsammans med behovsägare som industri och lantbruk, institut och akademi.
Testbädden finns i gränslandet mellan akademi och behovsägare och är tillgänglig för lantbrukare och näringsliv med frågeställningar som:
I ett tidigare projekt genomfördes två workshops där behovsägare bjöds in och fick möjlighet att påverka testbäddens inriktning och fokus. Här deltog bland annat lantbrukare, branschföreningar, näringsliv, skogsbruk och klusterorganisationer och fick möjlighet att påverka. Testbädden bidrar till att lantbrukare, utrustningsföretag, näringsliv och andra behovsägare inom branschen kan möta de krav som samhället ställer på teknikutveckling som möter miljökrav.
Läs mer om testbädden Energieffektiv och skonsam torkning >>>
Vidare berättade Birgitta även om UDI-2 projektet Torkning och lagring: Innovationspartnerskap genom samverkan längs hela livsmedelskedjan. I projektet finns aktörer längs med hela livsmedelskedjan ”från ax till limpa”. Fokus är på hur spannmål och oljeväxter bör omhändertas efter skörd för att genom minskade förluster och energieffektivisering minska jordbrukets klimatpåverkan och samtidigt säkra en trygg tillgång till hållbara, säkra livsmedel med god kvalitet. Olika inriktningar i projektet är:
Kontakta Birgitta Raaholt, RISE, för mer information, e-post: Birgitta.Raaholt@ri.se
Det finns flera exempel på nya tekniker som ger mer energieffektiv och skonsam torkning samt kortare torktider. Exempel är torkning med mikrovågor, infrarödtorkning, impingement (varmluft med hög hastighet) samt förbehandling med pulsande elektriska fält (PEF). Just nu pågår även flera projekt i syfte att testa och ta fram underlag för implementering av mer energieffektiv torkningsteknik vilket förväntas bidra väsentligt till minskad energianvändning.
Under eftermiddagen fick även kommersiella aktörer med relevanta lösningar för torkning och lagring möjlighet att berätta om de senaste innovationerna och lösningarna på marknaden.
Grain Cloud – en plattform för spårbarhet, utvecklat av Skandia Elevator. Ett av sätten att visa data från Grain Cloud är via en app som ger användaren en överblick över alla processer och enheter på anläggningen. Spårbarheten står i fokus och plattformen delar och levererar information till flera program med strävan att all överföring ska vara automatiserad. Exempel på komponenter vars data tas in i systemet är sensorer för invägning, provtagning i processen, sensorer i lagring/övervakning samt maskinerutrustning i anläggningen.
Länk till mer information om GrainCloud
Mothus Weighing säljer en svensk innovation som effektiviserar fordonsvägningen på ett nytt sätt. Lösningen väger lastbilar eller andra fordon medan det rullar över vågen vilket reducerar tidsåtgången, gör att vågen endast behöver vara sex meter lång (jmfr normala 18-24 meter) och automatiserar vägningsprocessen. Svensk samverkanspart är Tamtron men lösningen kan kombineras med befintliga vågar om förutsättningarna medger. När fordonet kört över vågen skickas all information direkt in i mobiltelefonen. Vägningen tar cirka 10 sekunder. Länk till mer information om Mothus Weighing
Tornum är en globalt ledande leverantör till både spannmålsindustrin och lantbruket. De säljer hela system och byggnation av torkanläggningar. De erbjuder en webbapplikation: Atlas intelligenta styrsystem, som ger lantbrukaren en översikt över sin anläggning från mobilen. Plattformen har röststyrningsfunktion och kommer att utvecklas i riktning att öppna upp för andra system som ger information om exempelvis spannmålspriser, väder och nyheter. I lösningen finns även ett prognossystem som är AI-baserat där du kan starta och styra torkprocesser och transportprocesser utifrån dataset som beskriver olika förutsättningar. Länk till mer information om Atlas styrprogram
Skira har utvecklat en spårbarhetsplattform som möjliggör enkel delning av data i mellan lantbrukare och konsumentvarumärken. För att konsumentvarumärken ska kunna arbeta med hållbarhet och ta ansvar för hela sin värdekedja krävs spårbarhet, och för att lantbrukare ska kunna ställa om till hållbar produktion krävs en lönsam affär. Tack vare Ceres kan lantbrukaren nu ersättas för en varas hela värde, inklusive hur den har producerats, finansierat av konsumentvarumärket. Med en skalbar lösning kan spårbarhetsplattformen och ersättningen appliceras ovanpå redan existerande affärsrelationer och stora delar av datainsamlingen är automatiserad för att göra det enkelt för odlaren. Länk till mer information om Skira.
Föregående nyhet:
Ny projektledare för Agroväst Gröna Möten
Nästa nyhet:
Tips! ERFA-träff med rådgivare och kollegor
info@gronamoten.se