I projektet Ökad digitaliseringsgrad i västsvenskt lantbruk har ett antal filmer producerats tillsammans med rådgivare och maskinhandlare. De senaste filmerna beskriver hur olika maskinfabrikat arbetar med skördemätning och skördekartor.
Skördekartan kan ses som ett facit.
Kartans avvikelser visar fältets bra och dåliga områden samt ger lantbrukarna ett beslutsunderlag inför kommande åtgärder och gör det möjligt att årligen jämföra avkastningen på olika delar av fältet.
Återkoppling från lunchseminarie om Skördekartor
I mitten av september arrangerades ett lunchseminarie om Skördekartor i samverkan med SmartAgri projektet och Gröna möten.
- Lars Pettersson Markväxt05 berättade om skördekartering utifrån biomassa vid olika datum och hur den beräknade skörden påverkar ekonomin.
- Mats Söderström SLU visade skördepotentialen utifrån satellitbilder och hur olika våglängder påvisar kväve- och vattenstress. Användningen av satellitdata ökar och Sentinel-2 satelliten förser tex. programmen AtFarm och CropSat.
- Per Anders Algerbo RISE berättade om den historiska utvecklingen, från 90 talet till idag. Det finns olika skördemätningsmetoder och idag använder några tröskfabrikat lastceller för att mäta mängden spannmål. Utvecklingen inom NIR området är idag tillgänglig för lantbrukarna. NIR kan exv. användas för att för att mäta vetets proteininnehåll vid tröskning. Det är viktigt att utrustningen kalibreras regelbundet.
Filmserien om skördekartor är den andra i ordningen. Den första filmserien hanterade styrfiler i lantbruket och kommande planerade filmserier rör behovsanpassat växtskydd, ruttoptimering och utvalda funktioner i växtodlingsprogram.
