Det som idag finns kvar av de ursprungliga naturliga betesmarkerna är endast små fragment efter de historiskt genomförda skiftena på landsbygden. De få arealer som är kvar behöver uppmärksammas och värnas om, säger landsbygdsutvecklare i Jönköpings kommun, Simon Jonegård.
”Jag bor idag på mina morföräldras gård utanför Bankeryd och jag kan konstatera att kopplingen mellan butiken vi handlar i och jordbruket är bruten”. Den tidigare modellen där lantbrukaren levererade det som gården gav in till staden har ersatts av massproducerade, rikt varierade kolhydratsformer från en global marknad.
9 oktober 2017 träffades en mindre grupp åhörare till ett Gröna Möten om Naturbetesmarkernas värde. Inger Pehrson med lång erfarenhet av köttproduktion och med stort intresse för just gräsuppfödda köttrasdjur inledde dagen med att poängtera att det idag råder en bristande helhetssyn när det kommer till hållbarhet. Att föda upp nötkreatur på naturbetesmark är så mycket mer än att producera kött, menar Inger som idag arbetar inom Landsbygdsnätverket. Där ingår flera myndigheter som har uppdraget att tillsammans verka starkare och driva på utvecklingen av en hållbar landsbygd. Inger har också det övergripande ansvaret för EIP Agri. ”Ett hållbart företagande behöver vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Här finns många utmaningar och stödsystemen har inte alltid verkat i samma riktning, menar Inger.
Genom att välja naturbeteskött väljer vi inte bara en produkt där vi vet att djuren har fått gå ute och betat i hagar. Vi väljer ett bättre klimat med ökad kolinlagring, förbättrad biologisk mångfald som i sin tur gynnar pollinering av andra livsmedel som är viktiga för oss, frukt och bär till exempel.
Med på Gröna Möten denna dag var även Karl-Ivar Kumm som forskat i detta om naturbetesmarkers värde. Han poängterar att det är idag inte granplanteringar som är den värsta fienden för försvinnandet av naturbetesmarkerna. Idag är det igenväxning som är hotet. Men är det då inte bara att släppa ut djuren på bete igen?
”Här i Jönköping har man historiskt byggt många hus på ren jordbruksmark. Man har inte förstått värdet av den brukbara jorden”, berättar Simon Jonegård, bördig från Götene. Därtill har skiftet fått växa igen med hjälp av stödbidrag under många år. Det är inte helt enkelt att återställa igenvuxen mark till fungerande naturbetesmark. “Initialt krävs stöttning på något sätt”, säger Simon, och berättar om ett praktiskt fall från hans hemkommun. ”Stängslingen var knäckfrågan, det insåg vi tidigt. Vi lyckades göra en punktinsats i ett skifte utanför Gränna genom ett samarbete mellan Världsnaturfonden och ICA.” Att få bort uppväxt sly är ett arbetsintensivt arbete som inte kan värderas i pengar, det tar bara oändligt mycket tid. För att få ihop kalkylen behöver man finna sätt att värdera nyttan för samhället med ökad biologisk mångfald, ökad kolinlagring och ett vackert landskap för oss människor att vistas i. Den ekosystemtjänst som lättast lyckats få lönsamhet menar Simon är ekoturismen. Det är en näringsgren som ökar kraftigt och här finns utrymme för fler aktörer.
Karl-Ivar berättade om den rapport han gjort på uppdrag av Länsstyrelsen och som innefattar en studie över vår betalningsvillighet när det gäller biologisk mångfald.
Han kunde där visa att fastigheter som ligger intill betesmarker med uppvuxna lövträd ger ett högre värde än de som ligger vid ren åkermark. Här skulle man kunna tänka sig i framtiden att en lantbrukare med naturbetesmarker gör enskilda avtal med nära grannar om ersättning för att hålla naturbetsmarker öppna och på så vis upprätthålla ett högre värde på kringliggande fastigheter.
De som deltog i studien värderade biologisk mångfald något högre än bra miljö för naturen.
En viktig insikt genom undersökningen var att den yngre generationen tenderade att värdera naturbetesmarkerna mindre. Totalt sett kunde Karl-Ivar visa att 40% av nötköttskonsumenterna sa sig vara villiga att betala 20% mer för naturbeteskött. Utmaningen idag ligger i det relativt höga avräkningspriset totalt sett på svenskt nötkött. Det gör att incitiamenten för att bygga varumärken och koncept kring naturkött är låga. Förutsättningar för ett premiumsegment med mervärden som biologisk mångfald, öppna naturbetesmarker finns där.
Gröna Möten belyser aktuella teman och forskningsområden, att värna våra naturbetesmarker och se det som en del i den långsiktiga cirkulära bioekonomin lyftes fram under denna måndag.
Ulrika Åkesson, Agroväst
Foto Ulrika Åkesson
info@gronamoten.se