Efterlyser transparent information om svensk utsädeskvalitet

Under SLU Smedjeveckan hölls ett seminarium om utsädeskvalitet, groningsegenskaper och svampburna utsädessjukdomar. Oskar Gustafsson från Scandinavian Seed inledde seminariet genom att förklara hur importerat utsäde kontrolleras och vilka regelverk som styr godkännande. Kvalitetskraven skiljer sig mellan EU och Sverige, bland annat när det gäller tolerans för sjukdomar och skadliga organismer. För Scandinavian Seed gäller nolltolerans av renkavle vid provtagning på importerat utsäde av samtliga spannmålsgrödor. “Detta innebär inte att vi helt kan friskriva oss från förekomst av renkavle, men vi gör insatser för att förhindra ytterligare spridning i Sverige”. En annan skillnad är provtagningsvolym för flyghavre där importerat utsäde vanligtvis har 1 kg prov per analys. I Sverige är standard att ta 3 kg prov per analys. Detta innebär att det är vanligt att det tas kompletterande analyser på importerat utsäde. När det gäller utsäde av gräs och klöver finns det i Sverige en branschöverskridande överenskommelse om nolltolerans för Rumex spp., renkavle och råttsvingel, däremot ingen motsvarande överenskommelse gällande analys av sjukdomsförekomst. Scandinavian Seed har infört nolltolerans gällande hönshirs i all import av gräs och klöverarter.
”Idag finns inget öppet inrapporteringssystem om kvaliteten på varken svenskt eller svenskproducerat utsäde. Det är en brist som inte gagnar lantbruket”, hävdade Oskar vid seminariet.

Alltför generella angivelser av grobarhet på utsäde

En diskussion fördes bland 40-talet deltagare om svårigheten i att tillämpa variabel utsädesmängd då det i dagsläget är en generell angivelse av grobarhet på utsädessäckarna. Detta medför i praktiken att man allt oftare tvingas lämna in extra analys senare i värdekedjan för att säkerställa etablering av gröda i de fall variabel utsädesmängd tillämpas. ”Germinator” är en ny metod som är under test genom ett projekt som drivs av Agrovästs, Thomas Börjesson. Germinator är en metod där man använder en digital kamera monterad på ett stativ för att ta bilder på groende frön under groningsprocessen och med hjälp av bildanalys kan man sedan bestämma andel frön som har grott. Metoden ger en god bedömning av partiets grobarhet och korrelationen mot grobarhet bestämd med referensmetoder är hög. En annan metod som också stämmer väl överens med referensmetoder för groning är Vidoemeter Lab. utrustning. I detta fallet belyses provet med ljus från väldefinierade våglängder med hjälp av ljusdioder. Med denna metod kan man även särskilja en mängd olika fröslag med hjälp av bildanalys. Som exempel kan nämnas att spenatfröers renhet kollas med Videometerutrustning hos utsädesföretaget Vikima i Danmark.

Nyheter inom miljövänliga betningsmetoder

Thermoseed är ett koncept av ångbehandlade utsäden som finns på marknaden redan idag. Metoden är lika effektiv som kemisk betning. Det möjliggör reducering av till exempel kornvivel både i konventionell och ekologisk odling. Dessutom kan överblivet utsäde användas till foder. Priset för Thermoseeds produkter är i paritet med kemiska betningsprodukter. Nästa steg menar Ola Arwidsson, BioAgri, är att kombinera thermoseedbehandlat frö med nyttiga bakterier eller svampar och på så sätt öka motståndskraften mot till exempel fusariumsvampar. Just nu pågår tester där thermoseedteknik kombineras med coating av bakterieflora som kan förstärka eller bredda växtskyddet. Man kan även tänka sig att lägga på kvävefixerande organismer för att på så sätt förbättra växtnäringsförsörjningen.

Ny teknik testas för mer effektiv fröförädling

Aakash Chawade, SLU i Alnarp driver projekt med syfte att effektivisera fröförädling. Fenotypning inom fröförädling är fortfarande mycket tidskrävande och till stor del manuellt arbete. I försök tillsammans med Lantmännen testas olika tekniker för att underlätta och ta bort manuella arbetsmoment. Aakash gör försök för utvärdering av t ex drönarteknik eller sensorteknik som stöd för att identifiera vilka linjer man vill föröka vidare. Aakash arbetar också med möjligheten att använda robot kombinerat med multispektral kamerateknik för att effektivisera förädlingsarbetet.

Ännu ett intressant seminarium som arrangerades av Gröna Möten inom ramen för olika pågående innovationsprojekt inom Agroväst och SLU.

Ulrika Åkesson
Text & bild