Lyckad studieresa till Halland - Skåne

Den 12–13 mars genomfördes en inspirerande studieresa till Halland och Skåne med fokus på framtidens hållbara växtodling under ledning av reseledarna Tomas Johansson och Kristian Jochnick från Agroväst.
Under två intensiva dagar fick deltagarna ta del av konkreta exempel från praktiken, där markhälsa, odlingssystem, teknik och biologisk mångfald stod i centrum. Resan kombinerade gårdsbesök med fördjupande perspektiv från aktörer som HIR Skåne, RISE och Omya – och gav både ny kunskap och värdefulla insikter att ta med hem till den egna verksamheten.

Studiebesök den 12 mars på Heagård, Halmstad.

Philip tar emot oss framför den stora tegelbyggnaden som fram till 1960 var ett mjölkkostall. Före lunchen berättar han om odlingen på gårdens 250ha och dess uthyrningsverksamhet. All åkermark ligger samlat runt gårdscentrat. 2016 kom direktsådd och mellangrödor in i växtföljden och Philips intresse för ”conservation agriculture” och jordhälsa ökade.

Klimaten utanför Halmstadskusten är, enligt Philip, ungefär som en konstant höst. Både 2023 och 2024 var blöta år och det är mycket vatten som ska igenom marken. Behovet av dikning är stort i och med systemet med direktsådd som gör det extra känsligt med dålig dränering. Vissa tillfällen gör detta att det är svårt att välja tidpunkt för bearbetning.

Philip skojar och säger att det finns ett talesätt inom CA, jämfört med konventionell etablering sker sådden sker generellt tre veckor tidigare på hösten och tre veckor senare på våren.

Odlingen av gräsfrö, timotej kom in i växtföljden och tyvärr även hönshirs, främst vid infarterna till fälten. Gårdens byggnader värms med halm och drygt 400 Hestonbalar förbrukas årligen.

Heagård testar mycket själva och tar hjälp av danska rådgivare samt deltar även i ett projekt tillsammans med SLU och RISE. I fältförsöken undersöker de hur ”conservation agriculture” och regenerativt lantbruk fungerar i praktiken.

Gården använder fasta körspår, 24 meter, för sprutning, gödsling och transporter. Avkastningarna är, höstvete ca 9 ton och raps ca 4 ton/ha.

Studiebesök den 12 mars på Wrams Gunnarstorp, Helsingborg

Jan Jönsson brukar 1700 hektar vid Wrams Gunnarstorp och det finns 25 000 m3 biogödsel från biogasanläggningen som ägs av St1 och Wram Gunnarstorp. Biogasanläggningen matas till viss del med med slaktavfall och hushållsavfall. Genom att pressa fram en mullfiberfraktion från rötresten separeras 95 % av fosforn och 20 % av kvävet bort. Mull med 19% fosfor sprids därefter med stallgödselspridare på gårdens lätta jordar.

Pressvätskan, nu med låg andel fosfor, sprids med hjälp av gårdens självgående bevattningsmaskiner, från kanadensiska företaget 360 rain. Torrstubstansen i pressvätska är låg, bara en halv procent, men är rik på kväve (gödselvatten). Vid bevattning är blandningsförhållandet, 4 delar vatten och 1 del gödselvatten. Blandningen är doftfri. Anläggningen klarar tekniskt pumpa gödsel upp till 6-7 % ts-halt.

Bevattningsmaskinerna når ca 3 km och 320 ha via 8 hydranter. En maskin bär 980m slang och täcker 70 ha. Koncentrationen på gödselvattnet och dess ledningstal övervakas vid spridning av en utrustning från Netafilm. I ett separat pumphus finns styr och reglerutrustningen och pumpar. När vattnet lämnar pumphuset är trycket ca 9 bar. Tryckförluster sänker trycket och vid dia 30mm munstycket är trycket lägre än 1 bar.

De två bevattningsmaskinerna beräknas köra ca 1000 timmar var under april, maj och juni. Målet är 50% fossilfri gödsel och en kväveeffektivitet på 40-50%. Maskinerna drivs av en 24 hk dieselmotor med en förbrukning på 2 l/ha. Motorn driver en generator som laddar batterierna i maskinens 56 voltssystem, vilka förser tre elmotorer med ström.

Normalt vattnas vårsäden tre gånger och höstsäden fyra gånger. Hösten 2025 räddades höstrapsen tack vare bevattning. Efter sådd var det en lång torrperiod men med vattning tre gånger under hösten fick rapsen en bra start.

Ly-Ros har tack vare att inte plöja, betydligt minskat beståendet av renkalve. Färre frön på ytan underlättar för ogräsharven samt växande mellangrödor, såsom bovete, klöversorter och svart havre. Tidigare var det upp till 2 000 renkavleplantor/m² men är nu nere i 2-3 stycken, berättar Jan.

Även hos Jan är dränering en prioriterad aktivitet. Omkring 120 hektar dräneras varje år. Lerhalten är så hög som 60 % på vissa delar.

Studiebesök 13 mars Krokstorp, Helsingborg

Krokstorp drivs idag av den nionde generationen. Under 50 talet fanns det kor på gården men från 60 talet dominerar växtodlingen. Jordarten varierar från sandig lera till lerig sand och det finns mark med kapillära problem. Gården är på 440 ha inom 5 km och använder en 7 årig växtföljd (korn, rörsvingel, rörsvingel, raps, vete, havre, vete).Under en period odlade garden specialgrödor åt Findus.

Nu används en halmharv som sprider växtresterna efter tröskan och en Väderstad Seedhawk. Krokstorp arbetar med ”conservaiton agriculture” och anser att en bra etablering av mellangrödor är nödvändig. Problem med sandflykt är borta och mängden småvilt, lärkor och vipor har ökat. Även markens infiltrationskapacitet har ökat. Mellangrödorna etableras överallt där det inte ska höstsås och de består exv. av oljerättika, honungsört, bovete och olika klöversorter, även vicker och lin sås in mellan spannmålsraderna vissa år. Gräsarter undviks i och med odlingen av frövall.

Martin är ute efter flera funktioner med mellangrödan, bland annat att locka pollinerare men även att de ska ha en luckrande funktion.

Målet är att så direkt efter tröskan och gärna med skivritsar. Skivorna ger mindre sår i markytan. Utöver Seed Hawk används även HE-VA.

Tidigare hade Martin en Avatar (skiva). Den väckte färre ogräsfrön då den var mindre bearbetande. Dock är det en säkrare etablering med Seed Hawk då den lägger fröet på en fast botten.

Som jordbearbetare nämns även raps som med sin pålrot bearbetar sulan på 10-15 cm djup. En styvspetskultivator används också för att bearbetas sulan.

Vid sådd av raps eller vete används 25 cm radavstånd, 8 cm bandsådd och 16 cm mellanrum och hastighet 6-8 km/h. Bandsådden minskar problem med att korn och vårvete lägger sig, vilket de gärna gör vid radavstånd på 25 cm.

Tidiga sorter gynnar etableringen av mellangrödor. Krokstorp har noterat att mikrolivet i marken har ökat den tio senaste åren och säger att han gärna använder alla verktyg i verktygslådan. En fördel med regenerativt lantbruk och mindre jordbearbetning är mindre förbrukning av diesel och arbetstid.

Även Martin påpekade vikten av en fungerande dränering. När det handlade om att köpa ytterligare hektar eller dränera på egna gården var valet enkelt.

Bildkollage från fältvandringar på gårdarna, föredrag, presentation av utrustning och mycket, mycket mer.

Ett stort tack till de gårdar vi fick lov att besöka under resan till Skåne Halland. Tack även till våra föredragshållare och samtliga resenärer som förgyllde samvaron på resan.