“Ungas företagande och idéer skapar företag i framtiden. Tillsammans gör vi framtiden ljus”.

Sök nu eller nominera någon som uppfyller kriterierna. De som har möjlighet att vinna 25 000 kronor för framgångsrikt företagare ska ha drivit sitt företag på ett framgångsrikt sätt med sin huvudsakliga omsättning på landsbygden. Det kan vara traditionellt lantbruksföretagande eller företagande inom helt andra branscher. Priset värdesätter ekonomiskt framgångsrikt företagande, miljöhänsyn, sociala aspekter, samhällsnytta och nya arbetstillfällen. Som företagare ska du vara mellan 15-30 år och priset delas ut för insatser gjorde till och med förra årets slut. Som landsbygd räknas i praktiken hela Västra Götaland utom de 20 största tätorterna.

 

SISTA DAGEN FÖR NOMINERING ÄR 15 MARS 2020.

Vinnare av Unga Landsbygdspriset i Väst 2019 blev Edvin Arnstrand och Niklas Krantz, två driftiga unga entreprenörer som driver företag i Vårgårda och Bredared (Borås kommun). Läs mer om förra årets vinnare här >>>.

Priset som instiftades 2014 är en del av Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap 2018-2020 och riktar sig till ungt företagande på landsbygden. Många mindre orter påverkas kraftigt av urbaniseringen. I dessa områden behövs därför en särskilt hög grad av företagsamhet och kreativa attityder, inte minst bland ungdomar, för att skapa goda förutsättningar för hållbar tillväxt.

Har du frågor om Unga Landsbygdspriset i Väst, kontakta regionutvecklare Anna Johansson på Västra Götalandsregionen, anna.i.johansson@vgregion.se.
Länk till formulär för nominering till Unga Landsbygdspriset Väst >>>

Idag är det officiellt att SmartAgri och Agtech 2030 etablerar samarbetsplattformen Smart Agtech. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för svenska små och medelstora teknikföretag att utveckla, testa och kommersialisera nya innovativa tekniklösningar och metoder för en intensifierad, hållbar och säker livsmedelsproduktion. Detta ska göras genom att sammanföra kompetenser och nätverk inom de två nuvarande projektens miljöer inom Västra Götaland och Östergötland.

SmartAgri är ett projekt i Skara, som sedan drygt 2 år, bygger på ett nära samarbete mellan de tre aktörerna Agroväst, RISE och Science Park Skövde. SmartAgri har framgångsrikt hjälpt mindre teknikbolag att komma vidare med sina idéer och innovationer, främst genom att vara delaktiga i olika typer av ansökningar.

Agtech 2030 är ett Vinnväxtinitiativ som koordineras av Linköpings universitet och basfinansieras av Vinnova. Syftet är att etablera en innovationsmiljö och aktivt verka för att möta behoven i morgondagens lantbruk. Inom Agtech 2030 ingår, förutom Linköpings Universitet, även Science Park Mjärdevi, Vreta Kluster och AgroÖst.

Ny samverkansform

Den nya satsningen Smart Agtech handlar om att Agroväst och Agtech 2030 i samverkan ska finna ännu bättre former för att stödja företag inom lantbruksteknik.

“En central del för Smart Agtech är att utbyta metodkompetens vad gäller att stimulera förnyelse och innovation bland agtechföretag. Detta ska vi göra genom att aktivt hjälpa ett antal teknikbolag i våra områden. Därför efterlyser vi nu teknikbolag med idéer kring olika innovationer”, säger Matilda von Rosen vid Agroväst tillika projektledare för Smart Agtech. I satsningen ingår att skapa en gemensam verktygslåda för affärsutveckling och applicera dessa verktyg på konkreta företag. Vidare ingår att etablera värdeskapande mötesplatser och att delta i mässor och fältdagar.

“Vi har tidigare arrangerat eller medverkat i stora nationella konferenser om lantbruksteknik, exempelvis Agriculture Innovation Day, och ny siktar vi på fler sådana men i gemensam regi”, menar Per Frankelius, processledare i Agtech 2030.

Konkreta affärsstimulerande insatser

En konkret insats är att göra företagsbesök med behovsanalyser hos företag med fokus på utveckling av nya produkter och tjänster.

“Det finns många intressanta företag inom t.ex. Science Park Mjärdevi och Science Park Skövde som kan komma att spela en betydande roll för att stärka svenskt och internationellt lantbruk”, säger Lena Miranda, vd för Science Park Mjärdevi.

Finansiering är många gånger en nyckelfaktor för utveckling av innovationsföretag. I satsningen ingår att bistå företag med ansökningar om innovationsstöd för att attrahera resurser till produkt- och tjänsteutveckling.

“Det ska bli spännande att använda oss av de lyckade koncept vi arbetat fram inom SmartAgri projektet. Dessa kan vi med hjälp av samarbetet med Agtech 2030 vässa ytterligare och på så sätt stärka vår förmåga att göra skillnad för teknikbolagen. Denna gång i en ännu större region och med ännu mer kompetens”, säger Kristina Anderback på SmartAgri och Agroväst.

“Vi har ett tydligt miljö- och användarperspektiv och tror på samverkan mellan forskare och behovsägare”, säger Mats Emilson, vd i Agroväst.

Sverige är ett litet land i ett globalt perspektiv och i satsningen ingår därför att mobilisera för internationella samarbeten.

“Vi kommer inom Smart Agtech även ägna stor energi åt att initiera internationella projekt med väl valda samarbetspartners i Europa och på andra håll”, säger Matilda von Rosen.

“Vi har i många år haft ett givande samarbete mellan AgroÖst och Agroväst och det är kul att vi nu får en konkret plattform för att expandera detta samarbete”, säger Magnus Börjeson, ordförande i AgroÖst.

Projektet finansieras av:

         

KONTAKT:

Matilda von Rosen projektledare för Smart Agtech, Agroväst, 0722-34 16 00, matilda.vonrosen@dev.agrovast.se

Per Frankelius Agtech 2030 vid Linköpings universitet, 0708-21 29 49, per.frankelius@liu.se

Magnus Börjeson, AgroÖst, 0706-24 74 94

Mats Emilson Agroväst, 0706-70 03 00

 

Ulrika Åkesson, Agroväst
Textredigering

 

Igår kväll kunde 30-talet jord- och skogsbruksföretagare ta del av rykande färska nyheter när Södra Skogsägarnas Henrik Brodin var föredragshållare på Gröna Möten under rubriken “Skogen som råvara för framtidens biodrivmedel”.

Samma dag gick bolaget ut med pressrelease om att de nu satsar på produktion av biometanol vid massabruket i Mönsterås. I pressbrevet säger Henrik Brodin: “Det är med stolthet vi nu har fått igång världens första kommersiella fabrik för biometanol. Omställningen till bioekonomi kräver att man nyttjar alla råvaror effektivt. Biometanolen framställs av den råmetanol som uppstår vid tillverkningsprocessen i Södras massabruk. Det blir alltså en del i den cirkulära process som redan finns vid Södras bruk, där grunden är att skogsråvarans alla delar används för bästa möjliga effekt. Med det här steget visar vi vägen till ett fossilfritt samhälle och det är helt i linje med vår egen strategi om fossilfria transporter till 2030”.

Henrik förklarar för deltagarna att vidareförädlare idag använder fossil metanol som insatsråvara till biodiesel med raps som basråvara. Att vi med gemensamma kunskaper och entreprenörskap satsar på lösningar där råvaran kommer från jord- och skogsbruket är såklart något vi gärna lyfter fram. Och intresset vid Gröna Möten som hölls i Sparbanken Lidköpings lokaler var stort. Det är en högst aktuell fråga nu när klimat- och miljökompenserande värden lyfts allt oftare gentemot konsument.

Alla är konsumenter

Med på mötet var även Dataväxts Håkan Brolin. Han belyste möjligheterna för lantbruket som stor förbrukare av drivmedel att vara aktiva i att minska klimatavtrycket. Med moderna digitala verktyg kan du snabbt och enkelt få överblick över din egen drivmedelsförbrukning. LogMaster samlar inte bara in data över din förbrukning utan ger också råd om hur du med enkla medel kan dra ner på förbrukningen. Lösningen samlar in alla uppgifter från dina fordon och fältarbeten. Efter säsong kan insamlad data ge dig en god överblick över den verkliga driftskostnaden.

Evenemanget initierades av LRF Lidköping och gjordes i samarbete med Agroväst Energigården.

 

 

 

Ulrika Åkesson, Agroväst
Textredigering

Madeleine Vendel, Agroväst
Bild

 

 

 

 

 

”Näringsläckage är en av de viktigaste negativa påverkansfaktorer på den marina miljön”, menar professor Stiig Markager vid Aarhus Universitet i ett debattinlägg på webbportalen altinget.dk i december 2019.  Han understryker att med en ökad nederbördsmängd ökar problemen med övergödda vattendrag och hav runtom i Danmark. Vattendirektivet från EU innebär att man i Danmark behöver reducera lantbruksutsläppen med totalt 18 000 ton till 2027 för att nå ”ett gott ekologiskt tillstånd” i fjordarna. Det är fem gånger högre än det mål den danska regeringen satt som mål till 2020. Stiig Markager pekar i sitt inlägg på utmaningen i att nå detta.

Green Valleys bjuder in till dialog

Mot bakgrund av att frågan om näringsläckage är högaktuell i Danmark just nu med ett ökat fokus på odlingssystem som stöder ett minskat utsläpp av näring i danska vattendrag och hav kommer EU-projektet Green Valleys bjuda in till dialog den 18 mars 2020 på Comwell Rebild Bakker, Jylland. Eftermiddagen bjuder på föredrag där Skive kommune beskriver hur lantbruket runt Limfjorden påverkas av lagstiftning och klimatpolitik. Christel Cederberg och Göran Berndes, Chalmers, beskriver hur vägen mot ett klimatneutralt Sverige påverkar markanvändning och bioenergibehovet. Dialogmötet är öppet för dig med intresse för hur vi kan etablera gröna bioraffinaderier i Danmark och Sverige. Deltagande är kostnadsfritt.

Inbjudan med program i pdf-format >>>

Anmäl ditt deltagande här >>>

       

Har du frågor om projektet eller vill veta mer om hur du deltar vid dialogmötet, kontakta:
Ulrika Åkesson, Agroväst, ulrika.akesson@dev.agrovast.se (Sverige)
Rasmus Højegaard-Vibild, ravi@skivekommune.dk (Danmark)

Om Green Valleys

Green Valleys är ett treårigt EU-projekt med mål att etablera en utvecklingsplattform för bioraffinering. Med en anläggning i Töreboda, Västra Götaland och en i Foulum, MidtJylland kommer vi demonstrera hur bioraffinering kan utnyttja gräsmarker till att leverera hållbart producerade energiprodukter och proteinfoder.

Genom ett svensk-danskt forskningssamarbete kommer vi kunna visa på hur cirkulär grön bioekonomi kan utnyttja lantbrukets potential. Vi undersöker klimat- och miljönyttan i regionalt odlade vallgrödor där gräset förädlas till hållbar energi och högvärdigt foder.

    

            

Inom Energigården, som drivs av Agroväst, arbetar vi aktivt för utvecklingen av ett hållbart västsvenskt lantbruk. Genom att förmedla kunskap baserad på forskning och innovation som bidrar till minskad klimat- och miljöpåverkan bidrar vi till en konkurrenskraftig livsmedels- och energiproduktion som säkrar arbetstillfällen på landsbygden. Nyligen publicerades fyra faktablad om nötkött och klimat där kunskap varvas med tips om hur du som nötköttsproducent kan minska klimatpåverkan.

“Jag har till min glädje upptäckt att de flesta åtgärder vi behöver jobba med för att minska nötköttets klimatpåverkan också innebär en förbättrad lönsamhet för lantbrukarna”, säger Anna Jamieson, författare till faktabladen. “Att minska på spill av alla slag i uppfödningen och att öka kvaliteten på grovfodret är välkända rådgivarbudskap som nu också hjälper nötköttsproducenterna att bli klimatsmarta. Det inger stort hopp för det svenska nötköttet”.

Visar även på nyttorna

Anna Jamieson anser samtidigt att det är viktigt att inte blunda för jordbrukets påverkan på klimatet: “Metan är en aggressiv växthusgas och trots den korta livstiden, 12 år jämfört med koldioxidens 1000 år, så spelar det fortsatt stor roll för klimatet eftersom vi inte lyckats skära ned på förbränningen av fossila bränslen. Dels måste vi sänka mängden utsöndrad metan per kilo kött och mjölk, men också tänka på vilka andra nyttor nötkreaturen gör inom sin metanbudget. Då tänker jag främst på deras ovärderliga roll vad gäller bevarandet av biologisk mångfald men också deras förmåga att producera högvärdigt protein på marker som inte passar till annan matproduktion”.

Efterfrågade faktablad

Faktabladen belyser områdena: “Klimatgaser och kolsänkor”, “Foder och klimat”, “Gödning, gödsel och klimat”, “Nötkreatur och metan”. Camilla Linder, verksamhetsledare Energigården säger:

“Faktabladen är precis det som rådgivare och lantbrukare efterfrågar för att öka kunskapen om klimatpåverkan,  vid uppfödning av nötkreatur och vallproduktion. De kan också läsas för att öka kunskapen om klimatgaser och hur de påverkar livsmedelsproduktionen.  Vi vill med faktabladen ge pedagogiska svar på de frågor som många lantbrukare söker svar på i klimatdebatten”.

Faktabladen hittar du här>>>

               

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och foto

För tolfte året i rad kunde vi i samband med den festliga Ekogalan i Spegelsalen på Grand Hotel i Stockholm ta del av aktuella marknadsläget för ekologiska produkter i Sverige. I årets program kunde konstateras nytt fokus på hur vår hälsa är beroende av bra livsmedel genom inledningsföredraget av Kerstin Fredlund, läkare och forskare, initiativtagare till Hidden in Grains. Hon menar i sitt föredrag att vi kan spara offentliga sjukvårdsresurser genom att arbeta mer förebyggande med bättre kosthållning och mer fiberrik mat. Det är oklart om i vilken utsträckning det vetenskapligt finns en koppling mellan hälsa och ekologiska livsmedel. Det är också viktigt att framhålla att det är komplicerat och väl reglerat på vilket sätt man har rätt att använda hälsoargument i marknadsföring av livsmedel. Hälsopåståenden får bara användas om de är godkända och publicerade av EU-kommissionen. Så den spännande och intressanta öppningen av årets Ekogala kanske ställde fler frågor än det gav svar på hur man tar sig ur den negativa försäljningstrenden för ekologiska produkter.

I rapporten kan vi läsa att den tendens som redan förra året belystes fortsätter att påverka försäljningsutvecklingen inom dagligvaruhandeln och även marknadsandelen. Till exempel ser ICA fortsatt ett intresse hos kunder för lokala och svenskproducerade varor och hållbara produkter förväntas synas mer i val av protein, val av lokala och svenska produkter. I rapporten kan vi se att förutom ICA (-2%), visar även Coop (-3%) och Bergendahls (-8%) negativt försäljningsvärde gällande det ekologiska sortimentet. Detta enligt Ekowebs egna beräkningar. Inom foodservice (+6%) och näthandeln är trenden fortsatt positiv för ekologisk mat. Dock kan man se en liknande tendens till avmattning inom foodservice som vi noterade inom dagligvaruhandeln 2016.

I rapporten kan vi också läsa att KRAV tappar marknadsandel gentemot EU-ekologiskt. Skälen som anges är det är tuffare och fördyrande regelverk inom KRAV och EU-ekologiskt är tillräckligt för de som arbetar på en bredare marknad än Sverige.

Ekogalan samlar värdekedjan

Fortfarande spelar Ekogalan en roll för nätverkandet kring aktuella frågor som rör hållbar mat. De stora marknadsaktörerna finns på plats, branschorganisationer som Svenskmärkning och KRAV likaså samt en rad engagerade ekoodlare och ekoproducenter. För Gröna Möten fanns Madeleine Vendel på plats. Hennes kommentar från galan var: “Det framgår ganska tydligt att dagligvaruhandeln mer och mer ser hållbar mat i ett vidare perspektiv, där ekologiskt går hand i hand med lokalt och svenskt”.

Madeleine Vendel, Agroväst
Text och foto
Ulrika Åkesson, Agroväst
Textredigering

 

FN har utropat år 2020 till det internationella växtskyddsåret.  FAO och internationella växtskyddskonventionen vill öka medvetenheten och kunskapen om tillståndet i världen gällande växter. Man vill med satsningen visa på betydelsen av friska växter kopplat till de globala hållbarhetsmålen. I Sverige ser vi ett ökat svamptryck och det gäller att vara uppmärksam på sjukdomar för att hålla grödan frisk. Därtill händer det mycket på växtskyddsfronten med preparat som fasas ut och nya som blir godkända. Gröna Möten tillsammans med Soyl och Lantbrukets affärer bjöd in till en heldag i Skövde 4 februari 2020 där expertis fanns på plats för spridning av senaste nytt på området. Växtskyddscentralens Eva Mellqvist inledde dagen med en grundlig genomgång av byggstenarna i det integrerade växtskyddet. Fokus på helheten med att ge grödan goda grundförutsättningar och förebygga växtskadegörare genom bra växtföljd och sortval. Hon beskrev också resistensläget och gav råd om växtskyddsstrategier nyligen framtagna av Jordbruksverket och som publiceras i kommande Växtskyddsbrev. Växtskyddsföretag fanns på plats för att bidra med kunskap om olika preparats verkningsmekanismer och effekter på sjukdomar. Moderator för dagen var Lennart Wikström, Lantbrukets affärer, och han inledde med att peka på vikten av fokus på att minska skördegapet och att växtskydd är ett av verktygen i lådan. Han menar i sin inledning att risken för minskad lönsamhet är större än miljörisken i användandet av växtskyddsmedel – det gäller att bygga sin svampstrategi utifrån kunskap om aktiva substansers verkan, dosering och timing.

Äg kunskapen om din svampstrategi

Särskilt inbjuden till dagen var den skotske lantbrukaren David Fuller-Shapcott. Han ingår i nätverket YEN (Yield Enhancement Network) som erbjuder verktyg som visar hur du når högsta möjliga utbyte i förhållande till den maximala avkastningspotential som fältet i fråga har. “Mitt växtodlingskoncept är att jag är medveten om vart mina råvaror tar vägen. Jag vet att vetet går till kexfabriken, kornet till whiskydestilleriet och rapsen till snabbmatskedjan. Det är mot de målen jag ser till att bygga min kostnadskalkyl och mina odlingsbeslut”. David underströk vikten av att själv äga kunskapen om vad som fungerar för din växtodling. David har flera försök på sina ägor, båda styrda från näringen och för forskningssyfte. David delade med sig av strategier för att hålla grödorna friska och gröna så länge som möjligt: “Helst vill jag att grödan ska fira sin ettårsdag före skörd. Men jag strävar inte efter högsta utbyte till vilket pris som helst. Det gäller att säkerställa att du får avkastning på ditt insatta kapital”.
Genom föredraget lät David oss förstå att han har en väl genomtänkt och beprövad strategi för vilka typer av växtskyddsmedel han väljer att använda. David poängterade också betydelsen av att använda multi-site preparat tidigt för att minska plantans mottaglighet för skadegörare under säsong. Detta var en del av strategin med mål att minska risk för resistens bland de mer kraftfulla single-site preparaten. Om man väljer att använda SDHI-preparaten två gånger ansåg David att minst halv dos borde användas vid respektive tillfälle för att skydda preparaten mot resistensuppbyggnad. Han menade också att stråförkortningspreparat (PRG) som används tidigt i säsong bidrar till att säkra en frisk gröda och ett högt utbyte. Här bör tilläggas att Växtskyddscentralen särskilt underströk att SDHI-preparat bör användas en gång per säsong.

Från Pessle Instruments Christina Pilz fick vi en presentation av verktyg för riskbedömning av svampsjukdomar och skadegörare. Christina beskrev hur väderstationen driven av solpanel kontinuerligt mätte områdets vindförhållande, luftfuktighet, nederbörd, temperatur och “leef wetness”. Christina poängterade att väderstationen kan i mycket tidigare stadium än vid okulär kontroll i fält värdera risken för att plantan är angripen av till exempel svartpricksjuka i höstvete eller bladfläcksjuka i korn. “Vid den tidpunkt då du rent fysiskt ser ett angrepp på bladet har svampangreppen redan gått mycket långt och nått vid spridning”. Pessl Instruments har idag arbetat fram modeller för 80 olika sjukdomar. Företaget har även ett system för kontroll av angrepp av insekter i fält.

Studera förändringar och anpassa strategin därefter

Eftermiddagen gav fördjupade kunskaper i preparat från växtskyddsföretagen Syngenta, Bayer, BASF och Corteva. En unik möjlighet för deltagarna att på en timme få en samlad bild av de olika preparatens funktion och fördelar vid olika växtstadier. Överskådligt och informativt fick vi aktuella råd från respektive företag med kommentarer och frågor från deltagarna. Därefter delades deltagarna in i grupper och utifrån dagens information fick de lägga svampstrategier med hänsyn till risk, ekonomi och resistens. Preparatval, dos, timing, olika FRAC grupper beaktades.

David Fuller-Shapcott och Christina Pilz spred kunskap om hur du håller grödan frisk på Science Park Skövde. Ulrika Åkesson, Gröna Möten och Lennart Wikström, Lantbrukets affärer, stod för arrangemanget. Foto M Vendel

Ett aktuellt tema i en tid där ökad global handel och transporter i kombination med väderförändringar gör att vi kan förvänta oss perioder av ökat svamptryck och kanske även nya växtskadegörare i Sverige. Vi återkommer, som vid andra tillfällen, till att det är viktigt att röra sig i fält, studera förändringar i grönmassans livscykel med förmodade längre våta och torra perioder även på våra breddgrader. Evenemanget med tema växtskydd och växtskyddsreglering 2020 är ett i raden av tre som Gröna Möten Skaraborg arrangerat tillsammans med experter på området. Har du tips om vad du vill vi ska fördjupa oss i nästa gång? Tipsa oss gärna på info@gronamoten.se

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och bild

 

Det prestigefyllda priset som årligen delas ut till person som genom framstående vetenskapligt arbete, framgångsrik undervisande verksamhet eller jämförbar insats på det praktiska området bidragit till att väcka håg och intresse för jordbruket eller därmed förenad näringsgren och som därigenom gjort sig förtjänt av sådan utmärkelse delades 28 januari 2020 ut till skaraborgaren Janne Rundqvist. Förra veckan fick Janne under högtidliga former på Stockholms Stadshus motta priset för sitt stora engagemang i att utveckla ett konkurrenskraftigt jordbruk i Sverige, genom att kombinera utveckling av nya affärsidéer och affärsområden med ett genuint intresse av tillämpad forskning, dess fokus och praktiska användning.

Janne har idag många spännande uppdrag. Han är ordförande i branschorganisationen Foder & Spannmål där han har mycket att tillföra genom mångårigt arbete i branschen, bland annat som växtodlingschef på Svenska Foder. Han är också engagerad som styrelseordförande på Wermlands mejeri och arbetar som VD på Spannex.

Alla på Agroväst, som också har förmånen att få arbeta med Janne, stämmer in i hyllningarna. “Janne är en person som det är enkelt att arbeta med och han har ett gediget förtroende inom lantbruksnäringen, där han har varit verksam i många år”, säger Agroväst VD, Mats Emilson.

På Agroväst arbetar Janne just nu som projektledare för den svenska delen inom det internationella projektet Smart Agri Hubs. Projektet involverar mer än 100 partners från 28 länder. “Det skandinaviska klustret har som uppgift att stötta och göra företag mer konkurrenskraftiga genom att investera i smart digital teknik riktat till lantbruk och livsmedelsproduktion. Vi kommer kunna ge möjlighet för företag att testa nya tekniker, ge finansiella och marknadsrelaterade råd och stötta bildandet av nya nätverk. Slutanvändare är vår huvudsakliga målgrupp, det vill säga lantbruksföretagare”, säger Janne Rundqvist.

“För mig personligen känns det väldigt roligt och hedrande att bli uppmärksammad av KSLA”, säger Janne och fortsätter: “Jag har alltid varit driven av att utveckla och försöka förbättra verksamheter. Mitt fokus i yrkeslivet har varit starkt kopplat till lantbrukets primärproduktion och dess närhet och det gör mig extra glad att den insatsen uppmärksammas med A.W. Bergstens pris. Att få haft möjligheten att delta i många olika sammanhang i allt från att utveckla nya bolag byggd på forskning till att delta i utvecklingen av livsmedelsindustrins värdekedja har varit väldigt stimulerande. Att få pris för detta inspirerar ju inför framtiden”.

Stort GRATTIS säger kollegorna på Agroväst Livsmedel.

Ulrika Åkesson, text
Mats Emilson, bild