Vägen framåt är mellangrödor

Marken är en begränsad resurs som vi vill kunna fortsätta bruka med lönsamhet och god avkastning. I monokulturella odlingssystem uppstår problem i form av jord- och vattenerosion, markpackning och minskad mullhalt. Vilken betydelse har jordhälsa för bördighet och hög avkastning?
Sara Singla, lantbrukare och rådgivare från södra Frankrike, ger sitt perspektiv utifrån familjejordbrukets 40 års odlingssystem utan plöjning: “Se inte tillbaka och undra ‘varför’, utan rikta blicken framåt och säg ‘varför inte’?”
Hon presenterar många konkreta exempel på hur man, oavsett jordart, kan skapa förutsättningar för ett rikare liv under markytan. Huvudbudskapet är – investera i mellangrödor!

Jay Fuhrer, Menoken Farm i North Dakota, förklarar hur han genom sin nyfikenhet och kunskapstörst lärt sig förstå att det är inte tillräckligt att hantera symptomen av en försämrad jordhälsa, du måste förstå och agera utifrån orsaken till problemen. Han menar att jordhälsa, bördighet och hög avkastning hänger intimt samman. Insikten han gjorde var att lägga fokus på långsiktighet och se till helheten. Han beskriver vidare hur han satte samman team av kunskapsbärare där en del bestod av kunniga, lokala lantbrukare, en annan viktig del var forskningsteamet. Idag finns i USA en grundkunskap inom jordhälsa och det finns statliga rådgivare spridda över landet.
Sara Singla fick frågan om inte odlingssystemet som bygger på principerna inom conservation agriculture med tiden nått sin balans, där utvecklingen i ökad jordhälsa klingar av?
Conservation agriculture bygger på mellangrödor, god växtföljd och minimal jordbearbetning. Martin Krokstorp, Skåne, har under några år brukat jorden enligt dessa principer och redan efter tre år kan han se en ökad biologisk mångfald, förbättrad infiltration och minskad drivmedelsförbrukning. Han kan också se lägre omkostnader i en minskad användning av växtskyddsmedel och lägre gödselgiva. Nu arbetar man på Krokstorps Gård vidare och ser satsningen i ett tioårsperspektiv där de genom produktionssystemet skapar en mer motståndskraftig jord som i sin tur kommer ge högre skördar. De vet att en jord som är täckt längre tid av året bidrar till ett bättre klimat. Martin menar att han märker av ett ökat intresse bland kollegor, i takt med ökade vädersvängningar med längre torra och våta perioder.

Tillbaka till frågan om hur man bibehåller förbättringstakten inom conservation agriculture. När man utvecklat ett fungerande system av mellangrödor som håller jorden täckt av frisk grönmassa under en stor del av året når man en balans där mikrolivet frodas. En grön planta innehåller 40-42% kol och det är de första två månaderna som plantan lagrar in den mesta delen av kolet i marken. Alltså, en mellangröda som växer en kortare tid för att därefter betas gör nytta. Nästa steg är att tillföra djur. Eller som Adam Giertta, lantbrukare, uttrycker det: “Kor blir våra nya medarbetare”.  Släpper man ut kor efter skörd av huvudgröda och låter korna beta mellangrödan innan man sår nästa huvudgröda ökas förutsättningarna till fortsatt ökad avkastning på din åkermark.

Kolpumpen ökar i aktivitet med mellangrödor

Drygt 100 deltagare vid Jordhälsokonferensen 2020

Kolinlagring är nyckeln till en bättre jordhälsa, förklarar Jay Fuhrer. Markens kolhalt är relativt enkelt att mäta och finns med i mycket av den forskning som görs inom området. Däremot konstaterar Thomas Keller, professor i markmekanik och jordbearbetning vid SLU i Uppsala, att jordhälsotest hittills mest fokuserat på jordens kemiska egenskaper som pH och koncentrationer av olika näringsämnen. Helt enkelt för att detta är lättare att mäta. Markbiologi och markstruktur är underrepresenterat i de dataunderlag som finns att tillgå. Thomas ser också en fara i att aggregera alla mätningar till ett värde – “jordhälsa”. Forskningen behöver fördjupa sin kunskap om hur jordens olika funktioner viktas och jämförs.

Hanna Williams, agronom, understryker att det vi valt att mäta över längre tid är också där vi kan visa en förbättrad utveckling. Hennes examensarbete på 20 gårdar i Skåne har istället fokuserat på fem indikatorer kopplat till jordhälsa: aggregatstabilitet, andel organiskt bundet kväve, markrespiration, labilt kol(kol som är tillgängligt som energi till mikroorganismer) och mullhalt.

Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid SLU i Uppsala,  lyfter fram den höga påverkan som avskogning och fossilanvändning har på klimatet med extremväder som följd. Samtidigt kan en procentenhet mer kol i marken öka växters tillgång till vatten motsvarande 5-15 mm regn för varje torkperiod under sommarhalvåret. Han poängterar det faktum att kolinlagring skapas endast genom bestående åtgärder och att kolhalten i marken ändras långsamt. Mellangrödor är bra där man kan odla dem, men Thomas visar på vallens betydelse för kolinlagring i de norra delarna av landet, där odlingssystem med mellangrödor inte fungerar lika väl på grund av den korta sommaren. Där blir valet av arter i vallblandningen viktigare.
Thomas menar att den ökning av kol i svensk jordbruksmark hänger samman med ökad vallodling. Och detta delvis på grund av att vi i Sverige har en kraftigt ökande hästnäring.

En av paneldiskussionerna leddes av Lennart Wikström, Lantbrukets Affärer. Många bland hundratalet deltagare ställde frågor till experter från USA, Frankrike, Danmark och Sverige. Bland annat diskuterades möjligheten för lantbrukare att sälja kolinlagring som en ekosystemtjänst.

Lennart Wikström, Lantbrukets affärer, leder paneldiskussionen.

Kunskap och hårt arbete

Gröna Möten Skaraborg och SLU arrangerade Jordhälsokonferensen 2020

Att vara lantbrukare ställer höga krav på bredd av kunskap, säger Sara Singla. Därtill behövs hårt, praktiskt arbete. Två dagars fördjupning i jordhälsa med både teoretiska och praktiska kunskapskickar har gett många nytt perspektiv, inspiration och förhoppningsvis också vilja att testa nya metoder och tekniker i praktiken. Flera lantbrukare vittnar om hur de utvecklat kunskap genom att göra försök på gården, lära genom att själv göra, se och räkna. Jordhälsokonferensen 2020 arrangerades i Lundsbrunn 22-23 januari och lockade drygt 100 deltagare. Seminarierna sattes samman av SLU RådNu tillsammans med ett nätverk av lantbrukare med intresse för conservation agriculture och regenererat jordbruk. Gröna Möten verkställde det praktiska och stod för värdskapet på plats. Konferensen möjliggjordes genom finansiering från SLU Future Foods och gjordes inom ramen för mötesplatsen Gröna Möten Skaraborg,som finansieras av Sparbanken Skaraborg och Skaraborgs kommunalförbund.

 

 

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild