Nyfiken på råg?

Visste du att rågbröd är mer traditionellt svenskt än bröd av vete? Framför allt har det sin bakgrund i vårt traditionella knäckebröd. Runt år 1900 åt vi svenskar råg motsvarande 60 kg per år, att jämföras med nu på senare år då konsumtionen av råg ligger på cirka 8 kg. Rågen har många fördelar och en del menar att den är på tillbakagång då den är rik på fiber vilket ger en ökad mättnadskänsla som håller i sig länge. Råg används mest idag i surdegar och till flingor.

Martin Schmidt kulturrågsort

I Sverige idag odlas råg på cirka en procent av odlingsarealen. I genomsnitt skördas 0,2 miljoner ton råg per år, vilket utgör ca 4 procent av den totala spannmålsskörden, enligt information på Lantmännens webbsida. En av de tidiga pionjärerna när det gäller att vidareförädla råg som gröda var Martin Schmidt, en tysk lantbrukare och forskare, verksam under efterkrigstid i östra Tyskland. Han och sonens noggranna selekteringsmetod resulterade i en rågsort som når närmare 2 meter med god torktålighet. Sorten heter just Martin Schmidt och räknas till kulturspannmålssorterna. Bilden är från Kestad, Skaraborg, taget i juli 2019. Fält med kultursorten Martin Schmidt där höjden är på cirka 180 cm. Per Fredriksson, som odlar ekologiskt spannmål invid Kinnekulle, hoppas på en avkastning runt 2500 kg per hektar.

Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Text & bild