Omställningen till ett mer fossiloberoende jordbruk pågår. Incitament och styrmedel som främjar förändring sker i varierande grad i värdekedjan. Och det drivs med skiftande intensitet inom regioner, länder och internationella samarbeten. I Sverige publicerades 2017 ett betänkande från svenska statens offentliga utredningar med rubriken “Från värdekedja till värdecykel” där man visserligen inte lägger fokus på primärproduktion, men man blickar där bakåt och konstaterar: “…industrisamhällets framväxt…har präglats av en linjär ekonomi som förenklat bygger på att utvinna naturresurser, producera, konsumera och sedan bli kvitt avfallet”. I betänkandet konstateras att: “Det saknas tydligt uttalade ambitioner och mål och ett strategiskt sammanhang, vilket försvagar effekten av alla de enskilda aktiviteter som pågår”.
En värdecirkel, till skillnad från värdekedja, återskapar eller återvinner resurser i biologiska eller tekniska cykler. Under 2021 kommer det svensk-danska, EU-finansierade, projektet Green Valleys redovisa resultat från tre års forskning och studier på hur vi inom jordbruket kan finna lönsamma cirkulära systemlösningar för regional produktion av bioenergi från jordbruket samtidigt som vi ökar produktionen av högvärdigt proteinfoder. Detta för att ersätta sojaimporten från den amerikanska kontinenten, en import som är stor inte bara i Danmark och Sverige, utan inom hela EU.
Regional samverkan – ökat oberoendeSoja är en importerad foderråvara som i stor omfattning används i foderstater till fjäderfä och grisar, samt även till högavkastande mjölkkor. Soja är dock förknippad med flera negativa miljöeffekter: avskogning, stor användning av bekämpningsmedel, förlust av biologisk mångfald, långa olje-baserade transporter och brist på cirkulerande växtnäringsflöden. Därför finns det mycket starka motiv för att kraftsamla för att skapa mer cirkulär ekonomi i jordbruket som kopplar ihop behovet av bioenergi och regional proteinproduktion. Projektet Green Valleys gör detta genom utvecklingsplattformen för grön bioraffinering i MidtJylland och i Västra Götaland. Genom att testa och utveckla bioraffinaderier i olika nordiska regioner parallellt lär vi oss av varandra.
Vallodling från gräsmarker har en rad positiva miljönyttor jämfört andra grödor. Vallodling bidrar till en god jordhälsa och är gynnsamt för mikrolivet. När vallar introduceras i växtföljder som domineras av spannmål ökar markens mullhalt, och därmed blir marken en kolsänka. Vallodling kräver mycket lite eller inga bekämpningsmedel. Eftersom marken är grön året runt så är förlusterna små av kväve och fosfor till vattendrag och åar.
Genom gröna bioraffinaderier som förädlar biomassan från vallen (gräsmarkerna) så får vi fler avsättningsmöjligheter för vallodling. Genom utvecklingsplattformen Green Valleys med testanläggningar i Västra Götaland och Midtjylland testar och demonstrerar vi hur gräs- och baljväxter från vallen inte enbart blir grovfoder till idisslare utan även som proteinfoder till grisar och råvara till kraftfoder för idisslare samtidigt som vi får energiråvaror för produktion av biogas och/eller bioetanol. En ökad vallodling med fler avsättningsområden än det traditionella grovfodret ger fler öppningar för en omställning till hållbart jordbruk.
Utvecklingsplattformen arbetar med optimering av dels bioenergiproduktion med delvis råvara från grön bioraffinering, dels processer för produktion av proteinkoncentrat ur bioraffineringsprocessen. En del i optimeringsarbetet är att nå en så hög råproteinhalt som möjligt. Foderstater som visar på alternativ till soja ersätter i hög utsträckning soja med raps, ärtor eller åkerböna. Forskare i Green Valleys kan idag visa på tester som gjorts som matchar den råproteinandel som dessa ersättningsvaror uppnår (ärtor 24%, åkerböna 29%, rapsmjöl 38%; fakta från Naturskyddsföreningens rapport “Soja som foder och livsmedel i Sverige”). Hittills har Aarhus Universitet, Foulum, fått fram proteinkoncentrat från grön biomassa med en råproteinandel av ca 50%, att jämföras med sojakaka som ligger på 45% råproteinandel.
Forskare studerar och analyserar Green Valleys processflöden och dess flexibilitet både ur ett miljö-/klimatmässigt perspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. Cirkulär ekonomi innebär komplexa system där i fallet Green Valleys modern teknik kombineras med hög kompetens inom agronomi. Med resultat från Green Valleys skapas möjligheter för företag med intresse för affärsmodeller inom cirkulär bioekonomi och hållbart jordbruk. Under hösten ges tillfälle att praktiskt se hur grön bioraffinering går till med forskare på plats för dialog om hur vi skapar förutsättningar för implementering av teknik som bygger på framtidens syn på hur värde skapas i värdecirklar snarare än värdekedjor.
Demonstration av grön bioraffinering 7 oktober 2020: Naturbruksskolan Sötåsen, Töreboda.
Dialog med kunskapsbärare inom grön bioraffinering 11 november 2020: Skive kommune.
Intresserad av att delta i kommande demonstrationer och dialog om grön bioraffinering?
Kontakta gärna oss.
Sverige: Maria Hjortmark, maria.hjortmark@dev.agrovast.se
Danmark: Rasmus Højegaard-Vibild, ravi@skivekommune.dk
Projektet finansieras genom medel från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak och Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd. Partners i projektet är förutom Naturbruksförvaltningen även Sveriges Lantbruksuniversitet, Chalmers, Hushållningssällskapet Sjuhärad, Agroväst, Aarhus Universitet och Skive kommune.
Vill du veta mer om projektet, kontakta:
Ulrika Åkesson, ulrika.akesson@dev.agrovast.se
Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Text och foto (ej grafik)
Föregående nyhet:
Nya satsningar med Gröna Möten
Nästa nyhet:
Affärsmodell för cirkulär bioekonomi
info@gronamoten.se