Sverige har antagit en ny målsättning för perioden 2019–2022 gällande hållbar användning av växtskyddsmedel. Fokus är riktade åtgärder för att åstadkomma en minskande risktrend som syftar till ytterligare förbättrat hållbart växtskydd. En viktig del i att nå regeringens mål är utveckling av tekniska verktyg kopplat till precisionsodling. Dessa behöver vara smarta och enkla att använda i praktiken.
”Drönartekniken är idag lättillgänglig och relativt billig. Med aktuella data från de egna fälten kan användningen av herbicider i gårdens spannmålsodling reduceras genom att anpassa dosen inom fälten. Med hjälp av smart teknik kan vi minska användningen av växtskyddsmedel och även den ekonomiska insatsen för bonden”, förklarar Thomas Börjesson, projektledare Agroväst.
Ett innovationsprojekt är startat för att utveckla en teknik som klarar att tillämpa platsanpassad bekämpning av herbicider. Innovationen bygger på insamling av platsspecifika data från stråsädesodlingar vad gäller ogräsförekomst samt grödans konkurrensförmåga.
”Egentligen är det inte konstigare än att man tillämpar Jordbruksverkets dosnyckel platsspecifikt och vi har sett att optimal dos ofta varierar inom de fält som vi särskilt studerat”, säger Henrik Stadig, rådgivare på Hushållningssällskapet Väst.
Innovationen bygger på en nyutvecklad applikation som styr en vanlig drönare att samla in bilder från lämpliga platser på fälten. Bilderna kan sedan kombineras med väderdata vid sprutningstillfället och sprututrustningens prestanda för att skapa styrfiler för platsanpassad bekämpning.
En enkel lösning som arbetats fram grundligt, under lång tid, av innovatören och entreprenören Igor Tihonov, Solvi:
”För att lyckas med utmaningen har teamet först studerat vilka drönare och flyghöjder som krävs för att få bra kvalitet på bilderna, samt hur många bilder per hektar som behöver samlas in. Därefter har en app. tagits fram som automatiskt löser detta när man släpper ut drönaren på det fält man vill undersöka. Sedan tillämpas en bildanalysalgoritm där ogräs och gröda särskiljs. Efter att bildanalysen utförts, knappas övriga data, såsom gröda, ogräsflora, väder, sprutans prestanda med mera in i ett formulär på solvi.ag och ut kommer sedan styrfiler som man kan använda vid sprutningen”.
Tekniken matchar i flera avseende det som efterfrågas i den nationella handlingsplanen och en försiktig bedömning är att man kan dra ner 30% av sprutmedlen om man platsanpassar. Projektet platsspecifik ogräsbekämpning drivs av Agroväst med stöd från EIP-Agri med flera kompetenser i teamet som tillsammans ger viktigt stöd i utveckling av denna innovation.
”Just nu finslipas och optimeras tekniken. Så här långt har arbetet gått över förväntan tack vare väl sammansatta kompetenser i innovationsgruppen”, säger Thomas Börjesson.
Ingående partners är förutom Solvi: SLU, Institutionen för mark och miljö, som utvecklat algoritmer för framtagning av styrfiler, Hushållningssällskapet Väst som gjort prototyp för dosanpassning, RISE som optimerat bildanalysdelen och Dataväxt som medverkar vid lansering av produkt. Dessutom har Drönarbolaget och Naturbruksförvaltningen Västra Götaland bidragit med expertkompetens kring drönarteknik/flygning samt ogräsbiologi. Agroväst har stått för projektledning och administration.
EIP-Agris syfte är att hjälpa lantbruket att bli mer produktivt, uthålligt och få större möjligheter att klara rådande utmaningar som tuffare konkurrens, kraftigare prissvängningar, klimatförändringar och hårdare miljökrav. Genom innovationsstödet EIP-Agri kan din idé utvecklas till innovation med finansiellt stöd från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Kontakta gärna oss på Agroväst om hur du gör för att finna lämplig finansieringsform för utveckling av din idé.
Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Redigering text & bild
Föregående nyhet:
Affärsdriven innovation för trädgårdsodlare
Nästa nyhet:
Faktorer som påverkar inhemsk köpkraft
info@gronamoten.se