Projektet Mellan den 1 juli 2020 och den 30 april 2023 har Agroväst Gröna Möten strävat efter att kunna bidra till värdeskapande möten mellan företag inom de gröna näringarna genom olika evenemangsformer. Som en oberoende mötesplats och kommunikationskoncept för de gröna näringarna erbjuder vi seminarier, workshops, studiebesök och digitala kunskapskanaler för att förmedla aktuell forskning och ny teknik i Västra Götaland och Halland. Vi finns dessutom i flera noder, Skaraborg, Sjuhärad, Fyrbodal och Halland.
Kompetenshöjande insatser till de gröna näringarna Agroväst Gröna Möten är en ledande mötesplats för lantbrukare och företagare inom de gröna näringarna i Västra Götaland och Halland. Vår vision är att främja hållbar utveckling inom de gröna näringarna genom att tillhandahålla den senaste forskningen och best practise för att stimulera till innovation och kommersialisering av ny teknik genom hela värdekedjan.
Genom en rad olika mötesformer erbjuder vi en unik plattform för dialog kring aktuella ämnen som berör alla aktörer inom de gröna näringarna. Vi strävar efter att ta tillvara nya behov inom hela värdekedjan och att snabbt samla experter från olika områden för att diskutera lösningar.
Som en oberoende mötesplats och kommunikationskoncept för de gröna näringarna vill vi bidra till att öka kunskapen och förståelsen för hållbara lösningar. Vi vill sprida kunskapen till målgruppen så att de kan implementera den i sin verksamhet. Vi tror på att främja samarbete och samverkan inom de gröna näringarna för att uppnå hållbar utveckling och för att skapa en framtid som gynnar både miljön, människan och lantbruket.
Eftersom vi har flera noder i regionen, Skaraborg, Sjuhärad, Fyrbodal och Halland, gör det oss tillgängliga för lantbrukare och företagare inom hela regionen. Vi samarbetar med en rad olika organisationer och finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Västra Götalandsregionen, Region Halland och LRF. Tack vare detta kan vi fortsätta att erbjuda högkvalitativa mötesplatser och sprida kunskap inom de gröna näringarna.
Vår målsättning är att vara en föregångare och en ledande mötesplats för lantbrukare och företagare inom de gröna näringarna. Vi vill fortsätta att erbjuda nya idéer, erfarenheter och lösningar för att främja hållbar utveckling i Västra Götalandsregionen och Halland.
Resultat Under projektperioden 1 juli 2020 till 30 april 2023 har Agroväst Gröna Möten arrangerat en imponerande bredd av kunskapsspridande evenemang. Sammanlagt har 126 evenemang ägt rum, med en mångfald av format såsom fysiska, digitala, hybrid-evenemang, studiebesök, fältvandringar och seminarier på heldagar, halvdagar och kvällstid. Dessa evenemang har nått ut till 4735 deltagare, vilket är en anmärkningsvärd prestation.
En viktig aspekt av Agroväst Gröna Möten är att nå ut till fler kvinnor inom de gröna näringarna, och projektet har lyckats väl i detta avseende. Hela 42% av deltagarna under projektperioden var kvinnor. Detta är ett betydelsefullt steg mot en mer jämställd representation inom lantbruket och de gröna näringarna.
Gröna Möten har bedrivits som projekt sedan 2016 och har under denna tid arrangerat olika mötesaktiviteter som har belyst och diskuterat ny kunskap och nya möjligheter för företag inom lantbruket, rådgivning, livsmedels- och energiindustrin. Totalt har Agroväst Gröna Möten nått ut till och bidragit till stärkt konkurrenskraft och hållbart lantbruk för hela 9200 deltagare genom 276 evenemang.
Agroväst Gröna Möten drivs av Agroväst Livsmedel, som är ett oberoende och icke vinstdrivande forsknings- och innovationsbolag.
Gröna Möten - kommande evenemang för augusti
Klimatfrågor lamm - INTERNORDEN
InterNorden är ett informellt nordiskt nätverk som är öppet för lammproducenter, forskare, rådgivare, veterinärer med flera fårintresserade. Från lunchtid den 12 augusti till eftermiddagen den 14 augusti arrangeras inom nätverket en tredagars konferens med föreläsningar/presentationer och studiebesök. Besökare från hela Norden välkomnas till konferensen. Observera att presentationerna kommer att hållas på engelska.
InterNorden is an informal Nordic network for sheep farmers, researchers, advisors, veterinarians and others with interest for sheep. From lunch 12th August until afternoon the 14th of August there will be a conference within this network. The conference is organised by the Swedish University of Agricultural Sciences, with input from the local arranger Gröna Möten. There will be presentations of many different subjects, including the status of sheep production in the different countries. All presentations will be in English. We will also visit two sheep farms.
Sista anmälan till konferensen är 20 juli och till Gröna Möten är sista anmälan 28 juli.
Datum: Fredag den 12 augusti Plats: Hotell Prisma i Skövde Arrangörer: Konferensen arrangeras av SLU men två programdelar under dagarna arrangeras inom ramen för Gröna Möten.
InterNorden är ett informellt nordiskt nätverk som är öppet för lammproducenter, forskare, rådgivare, veterinärer med flera fårintresserade. Från lunchtid den 12 augusti till eftermiddagen den 14 augusti arrangeras inom nätverket en tredagars konferens med föreläsningar/presentationer och studiebesök. Besökare från hela Norden välkomnas till konferensen. Observera att presentationerna kommer att hållas på engelska.
InterNorden is an informal Nordic network for sheep farmers, researchers, advisors, veterinarians and others with interest for sheep. From lunch 12th August until afternoon the 14th of August there will be a conference within this network. The conference is organised by the Swedish University of Agricultural Sciences, with input from the local arranger Gröna Möten. There will be presentations of many different subjects, including the status of sheep production in the different countries. All presentations will be in English. We will also visit two sheep farms.
Sista anmälan till konferensen är 20 juli och till Gröna Möten är sista anmälan 28 juli.
Datum: Lördag den 13 augusti Plats: Hotell Prisma i Skövde Arrangörer: Konferensen arrangeras av SLU men två programdelar under dagarna arrangeras inom ramen för Gröna Möten.
Vi får följa med på en fältvandring där Robert Johansson och Fredrik Rubin, lantbrukare, berättar om sina åtgärder och anpassningar på gården i Piggebo. Patrik Ekheimer och Martin Gometz på Länsstyrelsen Halland, berättar sedan om Klimatklivet och vilka ansökningsperioder det finns möjlighet att ansöka samt vad man kan ansöka om. Jessika Johansson är biolog och projektledare för projektet Svensk Kolinlagring, kolinlagring.se och är med och berättar om biologisk mångfald och hur man som enskild person kan bidra.
Datum: Måndag den 22 augusti Tid: 14:00-16:00 Plats: Piggebo i Unnaryd Arrangörer: Länsstyrelsen Halland och Agroväst Gröna Möten.
Många av våra specialgrödor är arbetsintensiva och bristen på arbetskraft är ibland stor. Det sker just nu en stark utveckling av olika hjälpmedel för att underlätta arbetet med dessa grödor. Redan idag finns ett antal fältrobotar som hjälper till med framförallt ogräsbehandling. På detta webbinarie får du se hur fem olika robotar arbetar, vad de kan användas till och det finns möjlighet att ställa frågor till tillverkarna.
Datum: Tisdag den 23 augusti Tid: 10:00-11:15 Plats: Digital mötesplats i Teams Arrangörer: Steg mot ett mer klimatneutralt lantbruk och Agroväst Gröna Möten.
Lars Andrén, författare och föreläsare, har föreläst om förnybar energi, energieffektivt byggande och solenergi i 30 år. Han kommer att berätta om solel för landsbygden och att installera solceller. Danira Behaderovic och Annie Svensson från RISE är med berättar om Klimat2030 samt lantbrukets energiförsörjning. Har du inte möjlighet att vara på plats så går det att vara med digitalt.
Datum: Måndag den 29 augusti Tid: 11:00-14:00 Plats: Laxbutiken, Heberg 109 31196 Heberg Arrangörer:LRFoch Agroväst Gröna Möten.
Du som prenumererar på vårt nyhetsbrev kan känna dig trygg i hur vi hanterar dina personuppgifter.
Inom Gröna Möten hanteras personuppgifter enligt Agrovästs personuppgiftspolicy. Läs personuppgiftspolicyn i sin helhet >>>.
Du kan när som helst välja att avsluta din prenumeration genom att kontakta oss eller klicka på länken för avregistrering.
När du gör detta tas dina personuppgifter i vårt register för nyhetsbrev bort.
Vi sparar inga andra personuppgifter än de du själv lämnat när du samtyckt till att få vårt nyhetsbrev.
En förmiddag med fokus på biogasens möjligheter. Ett tjugotal deltagare träffades på Halla Gård i Edsvära där flera spännande talare berörde biogasens möjligheter ur flera olika perspektiv. Det bjöds även en gårdsvandring på Halla Gård som i flera år jobbat med omställningen mot ett mer hållbart jordbruk.
Anders Gunnarsson tillhör den nya generationens svenska grisuppfödare. Han berättade om hur han jobbar med att skapa ett kretslopp på sin gård och därmed minska klimatavtrycket. Han har tagit över sin föräldragård och är idag femte generationen bonde på gården. Utöver gårdens stora produktion av rapsgrisar finns även en besättning frigående grisar. Sedan 2019 har Anders jobbat intensivt med omställning mot en mer hållbar gård och uppbyggnaden av den egna biogascentralen som försörjer gården med värme och el är en viktig del av arbetet.
Möjligheter med gårdsbaserad biogas
Vidare berättade Bo Ramberg, processledare på Biogas Väst om affärsmodeller för gårdsbaserad biogas samt utveckling och uppgradering av ny teknik. Han berättade bland annat om styrmedel, skattebefrielsen till utgången av 2030 och gödselgasstödet som fördelar ut stöd under perioden 2015-2023.
Bo lyfte även vikten av att lyfta blicken och titta på allt det som händer i vår omvärld och resonerade om frågor som klimatförändringen och IPCCs (Förenta Nationernas Klimatpanel) senaste rapport, den globala pandemin, den rådande situationen i Ukraina med flera, och hur de på olika sätt bidrar till behovet av ökad produktion av biogas och biometan.
Möjligheterna med att förvätska biogas även på mindre anläggningar och hur ett halvmobilt tankställe kan vara en lösning för att leverera biogas till lantbruksmaskiner som behöver mycket energi vid produktionstoppar var också områden som diskuterades.
Bo tipsade även om ett kommande studiebesök på Långhult Biogas i Habo där det pågår pilotförsök för uppgradering av gasen till flytande biogas i slutet av mars. Läs mer och boka din plats >>>
Deltagarna provkörde en biogastraktor
Mats Johansson från Axima i Grästorp fortsatte sedan att berätta om den nya biogastraktorn från New Holland. Med på plats fanns även Anders Folkelid, försäljningschef Sverige för New Holland. Deltagarna hade gott om frågor och något som diskuterades särskilt var räckvidden hos biogastraktorn.
Kunskapsträffen avslutades med en presentation av New Holland biogastraktor där flera av deltagarna tog chansen att både provköra och ställa frågor till experter på plats.
Steg mot ett mer klimatneutralt lantbruk
Evenemanget arrangerades av projektet Steg mot ett mer klimatneutralt lantbruk tillsammans med Gröna Möten. Projektet har som har som övergripande mål att bidra till en snabbare implementering av ny teknik och kunskap i lantbruket för att dels minska branschens beroende av fossil energi, och dels öka branschens bidrag till negativa utsläpp genom ökat nyttjande av biokol vilket ökar kolinlagringen i marken.
Här är en film som tagits fram inom ramen för projektet "Steg mot ett mer klimatneutralt lantbruk".
Linser och Quinoa i växtföljden
Under en digital eftermiddag delade rådgivare och experter med sig av sin kunskap och samlade erfarenhet. Deltagarna fick även en allmän introduktion till ytterligare några av framtidens potentiella proteingrödor. Ett femtiotal deltagare var med och utbytte erfarenheter och kunskaper under dagen.
Per-Erik Larsson, Växtodlingslärare Naturbruksskolan Uddetorp, berättade om ett odlingsprojekt som pågått vid naturbruksskolan Uddetorp i Skara; "Framtidens grödor". Projektet syftar till att visa på möjligheter att odla nya grödor i området, öka inhemsk produktion av proteingrödor och testlaga grödorna i naturbruksskolornas kök.
Demoodlingar på Uddetorp
Per-Erik berättade att förutsättningarna inte är helt optimala i Skaraborg men att det finns miljöer som passar även om man kan behöva få leta lite. Om du vill utveckla ditt odlande av nischgrödor är det bra att titta vad du har för temperaturförutsättningar genom att titta på temperatursumman och räkna utifrån olika bastemperaturer. De platser som testats i projektet är lättlera (Uddetorp) och svagt lerig sand (Tveta).
Grödor för framtiden
Gråärt (Pisum sativum) en gammal gröda med många egenskaper som uppskattas. Köket vid naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda har använt grödan mycket i många olika recept och uppskattat grödan. Det är en ärtväxt, där Uddetorp odlat sorten Bruno, vilken är helt bladlös.
Sojaböna (Glycine max) utvecklas utan problem i båda jordarna som testats. Sorten som odlats är Melanie. Det var en väldigt bra uppkomst på sandjord men sämre på lerjord och en sen blomning. Det är en väldigt intressant gröda för köket vid Uddetorp. Sojabönan kan dock angripas av bomullsmögel, rotröta och bladsvampar och bör ha en växtföljd på 5-6 år. Sojabönan är inte särskilt frostkänslig.
Blålupin, kallas också för sötlupin. Projektet har odlat en ettårig sort som kallas för Boregine. Blålupinen har inte varit en favorit i skolans kök då den saknar stärkelse, är allergen och relativt smaklös. Vid odling behöver man tänka på att ha växtföljd på 6-8 år. Grödan kan sås nästan lika tidigt som ärtor och den är inte särskilt frostkänslig. En stor utmaning med lupiner är att de mognar ojämnt.
Svensk linsodling - fördelar, erfarenheter och utmaningar
Stefan Uddin, växtodlingsrådgivare, Hushållningssällskapet Gotland var nästa talare under webbinariet och han fortsatte med att berätta om hur det har odlats linser i Sverige sedan lång tid tillbaka. Han berättade att det importeras nästan 3000 ton linser till Sverige varje år, främst från Kanada och USA. Stefan berörde också hur det drivs flera projekt runt om i Sverige för att öka den lokala odlingen. Det finns flera mindre odlingar i Sverige som i huvudsak startade 2016/2017 och det finns ett växande intresse hos såväl restauranger som konsumenter. Linser som gröda är mycket proteinrika och innehåller viktiga aminosyror, det är vanligast med röda eller gröna linser men de finns i alla möjliga färger.
Odling av linser
Väldränerad lättlera med högt PH är optimalt för odling av linser vilket finns i hög grad på Gotland och även i Skåne. De bör gödslas på samma sätt som ärtor och behöver mycket kalium. Ett problem är ogräs och Stefan berättar om hur de jobbat med falsk såbädd för att locka fram ogräset en till två gånger innan sådd. Bädden har sedan ogräsharvats. Linser är inte frostkänsliga och kan sås redan i april, de har 80-110 dagars mognadstid. Sådjupet ligger på tre gånger storleken; ca 3-5 cm. Växtföljden är minimum 4-5 år. Linserna är tåliga och tål ogräsharvningar bra konstaterar Stefan. En minnesregel är att medger klimatet att man kan odla ärtor så kan man odla linser.
Skörda linser
Det vill till att ha lågt hängande skärbord och tröskor på 16-24 fot rekommenderas, och det kan vara bra att känna till att varje skida innehåller två linser, inte mer. När du torkar linser ska du inte ha för hög temperatur och för att kunna skörda rationellt så samodlas många gånger linserna med havre som efter skörd rensas bort. Stefan berättade under webbinariet om olika rensmaskiner som används för förädling av den skördade varan.
Quinoa i Sverige - fördelar, erfarenheter och utmaningar
Per Modig, Växtodlingsrådgivare, Hushållningssällskapet HIR Skåne och även en av dagens aktiva kommersiellt odlande lantbrukare berättade mer ingående om Quinoa (Chenopodium quinoa) i Sverige och berörde till en början de alternativa namnen mjölmålla och rismålla samt släktskapet med ogräset svinmålla (Chenopodium album). Grödan har odlats sedan lång tid tillbaka och sägs till och med vara orsak till Inkarikets storhet. Quinoa har förädlats i Danmark sedan 80-talet och moderna sorter har odlats i Sverige sedan 2015.
Sådd och etablering Quinoa trivs bäst på lättare, sandigare jord (på samma sätt som målla). Den fungerar också på lerjord men då behövs en bra struktur. Den är känslig för packning och lämplig såtid är slutet av april till början av maj. Nattfrost ställer dock till med stora problem vilket är en risk vid tidig sådd. Per uppmanar till att så små frö (tänk rapsetablering) med fin såbädd och grundsådd. Det är max en vecka mellan sådd och uppkomst om fukt och temperatur finns.
Gödsling, ogräs och växtskydd
Quinoa är en gröda som gynnas av mycket kväve och vid ekologisk odling är radhackning en huvudstrategi. Små frö gör det svårt med ogräsharvning. Därmed rekommenderas 35-40 cm radavstånd och 1-2 radhackningar. Quinoa är inte nära släkt med andra odlade grödor och har inga kända växtföljdssjukdomar i Sverige. Mjöldagg kan bli ett problem sett till andra odlingar runt om i världen.
Skörd av Quinoa
Har sådden skett i maj är erfarenheten att skörd kan ske i slutet av augusti. Man vill att grödan ska trivas och drivas på för skörd i augusti då det är den period som har flest trösktillfällen. Avkastningspotential är 1-2 ton/ha och en stor utmaning efter skörd är att all Quinoa har saponiner på fröet som på något sätt behöver tas bort. Det kräver en behandling som exempelvis borstning av fröet och de ska även sköljas innan tillagning. Fröställningarna ska vara bruna när man skördar och se till att ha mycket luft för att bli av med så mycket skräp som möjligt.
Webbinariet avslutades med sammanfattning och frågestund och de tre föreläsarna fick gott om frågor om olika grödor från deltagarna. Bland annat resoneras kring hur en växtföljd anpassad efter förutsättningarna i Västra Götaland kan vara vartannat år vete blandat med havre där ärtor, bönor eller linser kan då som exempel odlas vart åttonde år. Det fördes ett resonemang kring hur det kan vara svårt att få in linser i växtföljden, och hur ett sätt kan vara att avsätta en del av odlingen med lättare jord. Det upprepades även att baljväxter är väldigt packningskänsliga, viktigt att tänka på för den som vill odla. Resonemang fördes även kring vikten av att hålla 6-8 år mellan odling av baljväxter med undantag av lupin som man inte ännu har sett så stor sjukdomsproblematik med. Vikten av att inte ha spillplantor av baljväxter kvar i fälten under den period du inte odlar baljväxter underströks också under de avslutande samtalen.
Vill du veta mer om möjligheterna med framtidens proteingrödor finns möjlighet den 23 mars 2022 genom webbinariet "Produktutveckling och förädling av premiumsortiment". Mer information finns här >>>
Beslutsstöd i odlingen
Har du någon gång sett en fotbollsmatch genom ett sugrör? Ungefär så kan det vara att fatta bra beslut utan att ha en helhetsbild och rätt ingående data. Det perspektivet på begreppet beslutsstöd kom upp under en heldags kunskapsträff med fokus på "Beslutsstöd i odlingen".
- Det här var en otroligt spännande och innehållsrik dag där vi fick lära oss mer om allt från analys till utsäde och gödsling vidare till konkreta exempel på prognosmodeller och beslutsstöd som finns på marknaden idag. Vi har även blickat in i framtiden och resonerat kring framtida behov och möjligheter. Det känns bra att kunna samla så många som jobbar med växtodling och sätta siktet på hur vägen mot ett hållbart och kostnadseffektivt odlande bäst stakas ut, säger Kristian Jochnick, verksamhetsledare Mark- och vattenvård, Agroväst.
Missade du evenemanget? Under försommaren 2022 väntar en fältaktivitet på samma tema, Kristian Jochnick berättar mer:
En innehållsrik dag med tema beslutsstöd
Deltagarna bjöds på en resa som tog avstamp i själva begreppet "beslut". Per Frankelius resonerade om att ett beslutsstödsystem mår bra av att kompletteras med "idégenereringssystem" och "ökad-förståelsesystem" för att generera riktigt bra beslut.
Utsäde, analys och växtstatus stod i fokus under förmiddagen. Föreläsare fördjupade sig inom nya sätt att analysera utsäde, hur rotröta i åkerböna/ärt kan undvikas genom jordanalys och inom jord/växtstatus. Mats Söderström, SLU, berättade om den digitala åkermarkskartan och markdata.se samt användningsområden.
Växtodlingsrådgivare gav sin syn på beslutsstöd och information om hur du väljer rätt plantantal med variabel utsädesmängd. Resonemang hölls även kring hur du bygger ett bra bestånd och kunskap om gödsling, N-sensor, nollruta och skördeskattning av skörd.
Väderstationer presenterades och även information om hur de kan användas för mätning samt hur vi använder resultatet de ger. En fördjupning kring bladfuktsmätning visade hur metoden kan simulera hur länge bladfukt finns och ge indikation för risk för bland annat svartpricksjuka.
Prognosmodeller och beslutsstöd för växtskydd, idag och i framtiden utforskades. Här visades bland annat exempel på prognoser för potatismögel, bladmögelstrategiförsök och andra hjälpmedel för rätt beslut i växtskyddsarbetet.
Ett pågående projekt om hur sökhundar kan användas för att upptäcka ogräs och svamp presenterades. En stor del av projektet har handlat om att ta fram etiketter - nyckeln som gör det möjligt för specialsökande hundar att detektera. Målsättningen är att använda metoden för utsädespartier, i begagnatmarknaden i spannmålsmottagningar och fältinspektioner av ogräs och spår av växtskadegörare. Det bjöds även en inblick i hur AI kan användas som hjälp för ogräsigenkänning.
Det gavs också en bild av hur drönare kan användas idag och i framtiden för fältöverblick och kvantifiering av skador. Metoden kan även ge skördeprognoser för bland annat vitkål och fruktträd samt i kartläggning av fältförsök och platsspecifik ogräsbekämpning. I framtiden kan vi vänta bättre samspel med andra jordbruksmaskiner.
Dagen avrundades med en inblick i hur olika beslutsstöd används och kombineras på gården Bjertorp med exempel som field-climate, NIR-mätning, logmaster, optimerade fältmönster, guidelines och sensorer.
Evenemanget som hölls tisdagen den 22 februari 2022 lockade deltagare både till Vara Folkhögskola och till digitalt deltagande via Teams, sammantaget deltog fler än 70 personer. Det kan lugnt konstateras att mycket har hänt sedan bondepraktikan gavs ut i Tyskland 1508, då på 12 sidor - en sida per månad, gällande beslutsstöd i odlingen.
Fokus på vallbaserad produktion
Deltagarna i evenemanget "Vallbaserad produktion när insatsmedlen är dyra" fick dragningar om vinsten/förlusten med en minskad gödsling i vallen och hur andelen klöver från vallen kan ökas. Resonemang fördes kring Noll och Maxrutor i vall och hur Yara N-sensor kan användas för vallgödsling.
Sofia Kämpe, ordförande i Skaraborgs vallförening, berättade om surgörning av flytgödsel och Svante Andersson från Hushållningssällskapet fortsatte med en presentation om betydelsen av myllning av flytgödsel. Harvest Lab 3000, teknik för precisionslantbruk, från John Deere presenterades av Gunnars maskiner.
Erfarenheter kring foderförsök
Eftermiddagen bjöd på flera berättelser från lantbrukare som delade med sig av sina erfarenheter kring foderförsök på ekomjölkgård, anpassning av konventionell foderstat och erfarenhet av endagars utfodringskontroll via managementprogram från Lely. Det var gott om frågor från de deltagande och intresset för deras presentationer var stort.
De planetära gränsernas påverkan
Dagen rundades av med presentationer av olika foderstrategier och hur foderstaten kan påverkas när priset är högt eller lågt och andra strategier för lönsam mjölkproduktion. Susanne Bååth Jacobsson från VÄXA gav en utblick över aktuella förändringar på världsmarknaden och de planetära gränsernas påverkan på efterfrågan och produktionskapacitet globalt sett. Hon förde även resonemang om vikten av att reflektera kring hur det kan påverka den egna verksamheten.
Sofia Kempe, Skaraborgs Vallförening
Cirka 35 personer deltog i Smedjan i Skara, måndagen den 21 februari 2022 . Deltagare fanns även med digitalt via Teams. Dagen samarrangerades av Svenska Vallföreningen, VÄXA, Hushållningssällskapet och Agroväst Gröna Möten.
Forskning har visat att så mycket som 10% av alla livsmedel i världen förstörs genom bristfällig torkning och lagring*. För den enskilde lantbrukaren står stora ekonomiska summor på spel om inte torkning och lagring fungerar. Torkning är extra viktigt i länder som Sverige där fukthalten på skördade produkter kan vara betydande. Behovet av kunskap kring kvalitet vid torkning av spannmål ökar också bland lantbrukarna. Ämnet är hett!
Att ämnet var högaktuellt visade sig inte minst på deltagarlistan till webbinariet på temat torkning och lagring av spannmål. Fler än 150 personer hade anmält sig för att få ökad kunskap i årets första webbinarium inom ramen för kommunikationskonceptet Agroväst Gröna Möten. Här kan du se programmet.
En illustration över Smart Agtech, samverkansprojektet som förbinder de två innovationsplattformarna smartagri och agtech 2030. Är du intresserad av samverkan – kontaktuppgifter finns på respektive plattforms hemsida; agtech 2030 och smartagri.
Smart Agetch, ett samverkansprojekt mellan de båda innovationsplattformarna Agtech 2030 och SmartAgri var arrangör till nätverksträffen.
Lantbruksbranschen leder produktivitetsligan
Per Frankelius, Linköpings universitet/Agtech 2030, modererade dagen och började med en historisk överflygning. Han berättade bland annat om hur man redan 11 000 år före Kristus använde silos för att lagra spannmål och det mödosamma arbetet fram till ungefär mitten av 1900-talet med manuell hantering av spannmålen i säck.
– Det är väldigt viktigt med torkning, lagring och andra konserveringsmetoder för dagens lantbrukare. De behöver hålla koll på både tekniken och ekonomin och noga välja vad som är den bästa lösningen för varje enskild gårds behov och typ. Jag hör ofta att det finns ett behov av oberoende rådgivning, säger Per Frankelius.
Per berättade även att lantbruksbranschen leder produktivitetsligan i jämförelse med exempelvis tillverkningsindustrin, och även möts av utmaningar i form av bland annat invasiva ogräs, negativ klimatpåverkan och påverkan på biologisk mångfald som exempel.
Sammanfattning av dagen
Webbinariet bjöd totalt nio talare inom olika områden och alla deltagarna bidrog med stort engagemang och mycket kommentarer som besvarades löpande och i chatten. Per Frankelius sammanfattade upplevelsen i slutet av dagen med tio ”Bullet Points”;
Vi lever i en ny tid nu. I de uppkopplade systemens värld.
Att väga är att veta. Lantbrukare har vägt i alla tider men dagens teknik erbjuder nya möjligheter.
Prognosernas betydelse. Möjligheter i att kunna ta vara på de prognoser som finns och hitta indikatorer är under kraftig utveckling.
Fossila alternativ. Ersätter diesel som varit central som energikälla för torkning.
Helhetssynen är avgörande. Skördekapaciteten är alltid viktig men ofta är inte mottagningskapaciteten i tork och silo på gården i samma nivå – alla delar måste hänga ihop.
AI kommer närmre. Nu kopplar vi ihop flera tork- och siloanläggningar på samma sätt som lantbruksmaskiner pratar med varandra. Ovanpå detta adderas förstås artificiell intelligens.
Spårbarheten driver hållbarheten. Genom att dela information om hela värdekedjan kan vi argumentera för enskilda gårdars mervärden.
Nya torkmetoder. RISE berättade om nio olika tekniker, ex: infraljudsteknik, IR- och mikrovågsteknik
Torkteorin som grund. Kunskapen kring de biologiska processerna behöver öka än mer.
Planlager och kalluftstorkar. Genom moderna högtrycksfläktar kan klassiska koncept få sin renässans.
Ett första steg av flera
Intresset för nya trender, forskning och ny teknik inom området torkning och lagring är stort och det kommer att skapas fler evenemang på ämnet framöver. Deltagarna ombads berätta om önskemål och behov i den digitala utvärderingen av dagen.
* Källa till ingressens hänvisning: "..10% av alla livsmedel i världen förstörs genom bristfällig torkning och lagring": Orke, E.C.; Dehne, H.W.; Schönbeck, F. and Weber, A. (1994). Crop production and crop protection: Estimated losses in major food and cash crops. Amsterdam: Elsevier.
Forskningsnyheter - torkning och lagring
Nils Jonsson, forskare, RISE, Jordbruk och trädgård(fd JTI och SIK), berättade om torkning och hantering av spannmål under svenska förhållanden. Han har jobbat med utvärdering/utveckling av olika konserveringsmetoder för våra sädesslag sedan 1980-talet. Energieffektiv och skonsam torkning är viktigt när det kommer till resurseffektiv skörd, konservering och lagring av biomassa för att uppfylla kraven på lönsamhet, kvalitet och låg miljöpåverkan.
Nils visade att odlingsområdet för vete i huvudsak ligger inom den tempererade klimatzonen. Normalt produceras mellan 5-6 miljoner ton spannmål i Sverige. Skördeförhållandena varierar och ett år med hög avkastning och höga skördevattenhalter kan dubbelt så mycket vatten behöva torkas bort jämfört med medelåret, varför det är viktigt att torken har en tillräckligt hög torkningskapacitet.
Nio av tio lantbrukare har sålt eller arrenderar ut
Strukturrationaliseringen i svenska slättbygder fortsätter och nio av tio lantbrukare har slutat under de senaste 25 åren. I regel arrenderas marken ut eller säljs till grannar vilket inte alltid leder till optimal arrondering eller logistik. Torkar med mekanisk ventilation började användas på gårdsnivå någon gång under 1950-talet som en följd av införandet av tekniken att tröska fuktig spannmål i fält. Flertalet projekterades av rådgivningen dimensionerade efter JTI:s riktlinjer. Kalluftstorkar (planbottentorkar) med möjlighet till tillsatsvärme (+5-7C) blev populära men användningen har sedan dalat då det många gånger var små gårdar som använde dem. Strukturrationaliseringen har i stället drivit en ökning av varmluftstorkar och sedermera även silotorkar.
– Problemet med torkar idag är att de bara används ett par månader per år, för att öka användningstiden och därmed förbättra torkningens ekonomi bör torkarna i framtiden utformas så att de även kan användas för torkning av biomassa, berättar Nils Jonsson.
Trender och risker
Trender inom lagring sammanfattades så här:
Gårdslagring ökar i omfattning
Längre lagringsperioder
Oisolerade utomhussilos blir allt vanligare
Stora lagringssilor
Direktleverans till förädlingsledet
Gårdslagring ökar alltmer i omfattning och gör det möjligt att leverera spannmålen direkt till kund utan extra transporter till en central tork. Nils berättade om risker för kvalitetsskador efter skörd som exempelvis mikrobiell tillväxt, termiska skador och insekter. Idag är den rådande mätmetoden för övervakning av lagrad spannmåls temperatur. Andra tänkbara metoder är Rh (aw), CO2, flyktiga metaboliter samt kombinationer av dessa. En billig och bra lösning för ändamålsenlig provtagning är en sigillprovtagare att sätta i toppen på elevatorn.
Spannmål som livsmedel redan på gården sedan 2002
Under webbinariet lyftes vikten av att hålla koll på de nationella branschriktlinjerna för livsmedels- och fodersäkerhet vid produktion av spannmål, oljeväxter och trindsäd. EU:s lagstiftning från 2002 klassar spannmålen som livsmedel redan på gården vilket innebär att lantbrukaren är skyldig att följa lagstiftningen. Här finns Livsmedelsverkets översiktliga branschriktlinjer att läsa.
Hugo Westlin, projektledare, RISE, Jordbruk och trädgård berättade att torkning är det alternativ som används mest och att det även finns andra metoder så som kylning, ensilering eller syrabehandling. Oavsett metod är principen densamma, att förhindra tillväxt av skadliga mikroorganismer. För livsmedelsproduktion är det endast torkning som är tillåten konserveringsmetod, övriga kan användas för foder. I torkning används luften för att transportera bort vatten, matrisen nedan visar olika jämvikter. Exempel: för att kunna kalluftstorka vete till 14% vattenhalt kan vi inte använda luft som har högre än 65% luftfuktighet.
Planbottentork som alternativ
Som alternativ till konventionella varmluftstorkar finns även metoder för att torka spannmål i tjocka skikt. De tekniker som är mest vanliga är silotorkar och planbottentorkar eller plansatstork som de också kallas. De torkar spannmål i tjocka skikt, upp till 8 meter (i silotork) Spannmålen ställer in sig i jämvikt med luftfuktigheten i torkluften och det bildas en så kallad torkzon, som vandrar uppåt. Det kritiska är att få igenom torkzonen ända upp innan det översta lagret har fått problem. Ju längre fram på hösten vi kommer desto svårare blir det att torka spannmål utan att tillföra värme.
Torkning i tjocka skikt
Stora partier gör det svårt med särhållning men metoden har en hög mottagningskapacitet och en låg investeringskostnad.
Stora mängder vatten som ska bort
Vid ett parti på 400 ton är det enligt tabellen nedan 18,6 ton vatten som ska torkas bort då vattenhalten sänks från 18% till 14%. Diagrammet nedan visar tiden man har på sig innan man når betydande mögeltillväxt. När en viss mängd kalluft inte räcker får man öka luftflödet. Nästa steg blir sedan att börja värma luften och på det sättet öka kapaciteten.
DON är en förkortning av deoxynivalenol, ett fusariumtoxin som kan bildas i spannmål, bland annat när det är fuktiga förhållanden under blomning och runt tiden för mognad och skörd. DON-halten varierar mycket geografiskt och över tid. Idag är problemen försumbara till stor del. Många hade dock problem med höga DON-halter i havre i början av 2010-talet. Och syftet med utvecklingsprojektet är att ge lantbrukaren ett bra underlag kring huruvida det behövs bekämpning eller ej utifrån information om när förhöjda DON-halter kan förväntas. Målet är att ta fram ett beslutsstöd utformat som en webbapplikation, fokus har varit på att göra det så enkelt som möjligt. Användaren anger sitt geografiska område och ges sedan rekommendationer utifrån det, se exempel i bildspel nedan.
InfoFusion är ett pågående EIP-projekt med flera samarbetspartners; SLU, Högskolan i Skövde, Dataväxt/Nifitech, Lantmännen, Hushållningssällskapet Väst och Wageningen University. Projektet finansieras av europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Energieffektiv och skonsam torkning – en testbädd vid RISE Research Institutes of Sweden
Torkning kräver mycket energi och tid och RISE testbädd Energieffektiv och skonsam torkning syftar till att stärka konkurrenskraften och bidra till förnyelse hos industri, lantbruk samt medverka till förnyelse i offentlig sektor. Det kan exempelvis handla om att utvärdera, utveckla och skapa innovationer tillsammans med behovsägare som industri och lantbruk, institut och akademi.
Branschgemensamma frågeställningar – en oberoende plattform
Testbädden finns i gränslandet mellan akademi och behovsägare och är tillgänglig för lantbrukare och näringsliv med frågeställningar som:
Hur kan vi torka mer effektivt och med önskad/bibehållen kvalitet på det torkade materialet?
Hur vet jag vilken torkningsteknik som passar min process och produkt bäst?
Vart vänder jag mig för oberoende rådgivning om val av teknik, jämförelse mellan tekniker innan jag fattar beslut om min investering?
Var kan jag testa i mindre skala och i pilotskala, göra simuleringar av vad uppskalning skulle innebära innan en torkningsprocess införs industriellt?
I ett tidigare projekt genomfördes två workshops där behovsägare bjöds in och fick möjlighet att påverka testbäddens inriktning och fokus. Här deltog bland annat lantbrukare, branschföreningar, näringsliv, skogsbruk och klusterorganisationer och fick möjlighet att påverka. Testbädden bidrar till att lantbrukare, utrustningsföretag, näringsliv och andra behovsägare inom branschen kan möta de krav som samhället ställer på teknikutveckling som möter miljökrav.
Innovativa system för att anpassa lagringsprocessen
Vidare berättade Birgitta även om UDI-2 projektet Torkning och lagring: Innovationspartnerskap genom samverkan längs hela livsmedelskedjan. I projektet finns aktörer längs med hela livsmedelskedjan ”från ax till limpa”. Fokus är på hur spannmål och oljeväxter bör omhändertas efter skörd för att genom minskade förluster och energieffektivisering minska jordbrukets klimatpåverkan och samtidigt säkra en trygg tillgång till hållbara, säkra livsmedel med god kvalitet. Olika inriktningar i projektet är:
Vidareutveckling av torkningsteknik
Nya innovativa tekniker som exempelvis infraljudsteknik, IR- och mikrovågsteknik
Styrsystem och smarta detektorer för lagring
Kontakta Birgitta Raaholt, RISE, för mer information, e-post: Birgitta.Raaholt@ri.se
Översikt över alternativa torkningstekniker
Det finns flera exempel på nya tekniker som ger mer energieffektiv och skonsam torkning samt kortare torktider. Exempel är torkning med mikrovågor, infrarödtorkning, impingement (varmluft med hög hastighet) samt förbehandling med pulsande elektriska fält (PEF). Just nu pågår även flera projekt i syfte att testa och ta fram underlag för implementering av mer energieffektiv torkningsteknik vilket förväntas bidra väsentligt till minskad energianvändning.
Produkter på marknaden just nu
Under eftermiddagen fick även kommersiella aktörer med relevanta lösningar för torkning och lagring möjlighet att berätta om de senaste innovationerna och lösningarna på marknaden.
En plattform för spårbarhet
Grain Cloud – en plattform för spårbarhet, utvecklat av Skandia Elevator. Ett av sätten att visa data från Grain Cloud är via en app som ger användaren en överblick över alla processer och enheter på anläggningen. Spårbarheten står i fokus och plattformen delar och levererar information till flera program med strävan att all överföring ska vara automatiserad. Exempel på komponenter vars data tas in i systemet är sensorer för invägning, provtagning i processen, sensorer i lagring/övervakning samt maskinerutrustning i anläggningen. Länk till mer information om GrainCloud
Dynamisk vägning
Mothus Weighing säljer en svensk innovation som effektiviserar fordonsvägningen på ett nytt sätt. Lösningen väger lastbilar eller andra fordon medan det rullar över vågen vilket reducerar tidsåtgången, gör att vågen endast behöver vara sex meter lång (jmfr normala 18-24 meter) och automatiserar vägningsprocessen. Svensk samverkanspart är Tamtron men lösningen kan kombineras med befintliga vågar om förutsättningarna medger. När fordonet kört över vågen skickas all information direkt in i mobiltelefonen. Vägningen tar cirka 10 sekunder. Länk till mer information om Mothus Weighing
Automatiserat styrprogram
Tornum är en globalt ledande leverantör till både spannmålsindustrin och lantbruket. De säljer hela system och byggnation av torkanläggningar. De erbjuder en webbapplikation: Atlas intelligenta styrsystem, som ger lantbrukaren en översikt över sin anläggning från mobilen. Plattformen har röststyrningsfunktion och kommer att utvecklas i riktning att öppna upp för andra system som ger information om exempelvis spannmålspriser, väder och nyheter. I lösningen finns även ett prognossystem som är AI-baserat där du kan starta och styra torkprocesser och transportprocesser utifrån dataset som beskriver olika förutsättningar. Länk till mer information om Atlas styrprogram
En spårbar livsmedelskedja för hållbar matproduktion
Skira har utvecklat en spårbarhetsplattform som möjliggör enkel delning av data i mellan lantbrukare och konsumentvarumärken. För att konsumentvarumärken ska kunna arbeta med hållbarhet och ta ansvar för hela sin värdekedja krävs spårbarhet, och för att lantbrukare ska kunna ställa om till hållbar produktion krävs en lönsam affär. Tack vare Ceres kan lantbrukaren nu ersättas för en varas hela värde, inklusive hur den har producerats, finansierat av konsumentvarumärket. Med en skalbar lösning kan spårbarhetsplattformen och ersättningen appliceras ovanpå redan existerande affärsrelationer och stora delar av datainsamlingen är automatiserad för att göra det enkelt för odlaren. Länk till mer information om Skira.
Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning. Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se vår integritetspolicy.Godkänn
Utsäde, analys och växtstatus stod i fokus under förmiddagen. Föreläsare fördjupade sig inom nya sätt att analysera utsäde, hur rotröta i åkerböna/ärt kan undvikas genom jordanalys och inom jord/växtstatus. Mats Söderström, SLU, berättade om den digitala åkermarkskartan och markdata.se samt användningsområden. 
