Nya satsningar med Gröna Möten

Gröna Möten har utvecklats till att bli en viktig del i kunskapsförmedling till lantbruksföretag, livsmedelsproducenter, rådgivare, andra forskarområden, studenter, agtech-levererande företag. Gröna möten startade 2016 i Skaraborg med finansiering ifrån Skaraborgs Kommunalförbund och Sparbanksstiftelsen Skaraborg. År 2018 utvidgades Gröna möten till att även omfatta Sjuhärad med finansiering ifrån Leader Sjuhärad. Intresset från näringen att genom lokala, fysiska möten och i dialog öka sin egen och andras kompetens genom kunskapsförmedling och erfarenhetsutbyte är stort, även under och trots covid-19.

Gröna Möten har under våren testat nya vägar genom att arrangera digitala kunskapsbärande mötesplatser och Gröna Möten Skaraborg har även producerat ett antal kortare informationsfilmer om rapsodling i Skaraborg.

“När coronapandemin var ett faktum och Gröna Möten tvingades flytta fram fysiska evenemang blev vi såklart fundersamma. Vi har under våren löpande haft dialog med företagare för att lyssna in hur de ser på fysiska möten och på vilket sätt kompletterande kunskapsförmedling kan stötta i rådande läge. Det gäller att anpassa formerna och utbudet på ett sätt som inger trygghet utan att för den skull tappa fokus på uppdraget om att fortsätta sprida aktuell forskning och ny teknik som stimulerar företagare inom gröna näringar att satsa långsiktigt och lönsamt”, säger projektledare Ulrika Åkesson.

Uppskattat kommunikationskoncept

I en enkät nyligen genomförd av Gröna Möten Skaraborg svarar representanter från de gröna näringarna som under senaste året deltagit vid Gröna Mötens evenemang att de i hög grad anser att “Gröna Möten ger mig ny, relevant kunskap”  (73% av 104 som svarat på ett utskick till 303 deltagare). Föredragshållarna som tillfrågats gällande samma period svarar i hög utsträckning att de har ett intresse av “att förmedla kunskap och/eller forskningsresultat genom Gröna Möten” (medeltal 8 av 10 bland de 44 föredragshållare som svarat på utskick till 81 föredragshållare).

Jordhälsokonferensen 2020

Lokal samordning även i Fyrbodal och Halland

Genom ny finansiering av europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Västra Götalandsregionen, Region Halland och LRF satsar Agroväst nu på att tillgängliggöra kunskap med samma koncept i hela Västra Götaland och Halland. Idag finns lokala samordnare i Skaraborg och Sjuhärad. Nu söker Agroväst lokala samordnare för kunskapsspridande aktiviteter baserad på vetenskaplig grund och ny teknik även i Fyrbodal och Halland. Läs mer om direktupphandlingen här >>>

“I vårt befintliga arbete inom Livsmedelsprogram Halland ser vi att Gröna Möten kommer stärka insatser som främjar en ökad livsmedelsproduktion och konkurrenskraft i Halland”.
Hans Bergsten, näringslivsstrateg Region Halland

“Att genom Gröna Mötens underifrånperspektiv verka lokalt och bygga broar mellan näringsliv och forskning, genom dialog där hela värdekedjans möjligheter och utmaningar ges utrymme att belysas och upplysas är en värdefull pusselbit i att bygga uthålliga företag inom de gröna näringarna i Västra Götaland och Halland”.
Jan Landström, verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige

Save dates

Under hösten planeras många intressanta evenemang, flera av dem fysiska möten. Gröna Möten följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och säkerställer att evenemangen genomförs tryggt. Under rådande omständigheter räknar vi med begränsningar i antalet deltagare som en fortsatt riskreduceringsåtgärd. Det är viktigt att anmälan sker via webbsidan.

31 augusti Boksläpp av ny utgåva “Nötkött” med bubbel och mingel i Skara.
Författarna Anna Hessle och Anna Jamieson signerar boken på plats  >>>

1 oktober Ljusa framtidsutsikter för halländsk mjölk. PREMIÄR HALLAND.
Flera föredrag med rundtur på Olof Lars Gård, Tvååker >>>

8 oktober Regionalt producerade gröna proteiner. NYPREMIÄR FYRBODAL.
Program på Gröna Klustret Nuntorp som belyser hur vi möter proteinutmaningen med svenska råvaror >>>

Mer om höstens nyheter och evenemangsprogram kan du följa genom att prenumerera på Gröna Mötens nyhetsbrev och Facebooksida. När du vill kontakta oss på Gröna Möten hittar du våra kontaktuppgifter här >>>.

Vi ses!

Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Projektledare Agroväst Gröna Möten

Unika försök med torktåliga gräs i vall

Rörsvingel är ett kraftigt gräs som funnits naturligt länge i vår svenska fauna. På senare tid har den blivit uppmärksammad inom vallodling på grund av dess torktålighet. Den har också god återväxtförmåga och ger hög avkastning genom hela växtsäsongen. Under tre växtsäsonger har SLU i Skara genomfört försök på Lantmännens försöksgård Viken i Falköping där renbestånd av rörsvingel jämförts med renbestånd av timotej och även med renbestånd av ängssvingel under senaste försöket 2019. Detta för att vetenskapligt undersöka mjölkkornas produktionsrespons när de utfodras med rörsvingelensilage istället för timotejensilage eller ängssvingelensilage som enda grovfoder i foderstater som kompletterats med kraftfoder.

Timotej ökar mjölkutbytet

Dannylo Oliveira De Sousa, SLU,  är mitt i sammanställningsarbetet av alla resultat som under tre säsonger har samlats in: ”Idag har vi starka resultat som ger viktig information om hur vi genom val av gräsarter kan öka mjölkutbytet”. Dannylo ingår i ett internationellt forskningsutbyte mellan SLU i Skara och universitetet i Sao Paulo, Brasilien. Han har arbetat med liknande forskningsstudier i Brasilien, men menar att de tre försök som gjorts på Viken är unika då de varit omfattande både i antalet parametrar som mäts och att de gjorts över en längre tid.

De två första försöken har genomförts av Elisabet Nadeaus forskargrupp inom SLU Skara i samarbete med Lantmännens Michael Murphy och kollegor på Nötcenter Viken. Elisabet står också bakom design av det tredje försöket som genomfördes under förra årets skördesäsong. ”De data som nu analyseras visar entydigt på timotejens fördelar när det gäller mjölkavkastning. Vi kan med vetenskapligt stöd visa att genom att i första och andra skörd fokusera på hög kvalitet på timotej i vallen säkrar man mesta möjliga mjölkproduktion”. I försöket 2019 gav mjölkkor som utfodrats med en fullfoderstat med timotejensilage 3,4 kg mer energi-korrigerad mjölk (ECM) per ko och dag än den andra försöksgruppen som fått en fullfoderstat med rörsvingelensilage. Även de två tidigare försöken har pekat på ökad mjölkavkastning med timotejensilage.

Rörsvingelns funktion i grovfoder

Med sin torktålighet spelar rörsvingeln en viktig roll för grovfoderförsörjningen när förändringar i klimatet kan ge längre perioder utan nederbörd. Man behöver vara medveten om att det som ger rörsvingel dess torktålighet bidrar negativt till minskad fibersmältbarhet i kons våm. Dannylo beskriver det så här: ”De två första försöken har analyserats i samarbete med Ron Hatfield, U.S. Dairy Forage Research Center, Madison, Wisconsin i USA. Genom dessa avancerade analyser kan vi nu presentera data från ett av försöken som visar den större andelen ferulinsyra och kumarsyra i cellväggarna hos rörsvingel. Ferulinsyran knyter starka band mellan lignin och hemicellulosa i växtens cellväggar vilket påverkar hur snabbt växtens fiber bryts ner i våmmen hos idisslare”.

I det senaste försöket från 2019 kommer Annie Larsson, som är industridoktorand i Livs-ID programmet med en gemensam satsning från Lantmännen och SLU, att göra analyser av ferulinsyra och kumarsyra i gräsensilagen vid Umeå Plant Science Centre och vi kan då koppla analysresultaten till ensilagens fibersmältbarhet och kornas mjölkavkastning.

Ytterligare resultat är att vänta

Försöken ingår i ett projekt finansierat av Regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen och EU Horinzon 2020 inom MoRE2020-programmet som främjar till ökat internationellt utbyte mellan universitet och högskolor i Västra Götalandsregionen och lärosäten utomlands. Försöken är finansierade av Lantmännen Lantbruk, Agroväst Mjölkprogram, Västra Götalandsregionen och Nötkreatursstiftelsen Skaraborg. Resultaten från försöken kommer att fortsätta att spridas populärvetenskapligt och genom publicering i vetenskapliga tidskrifter samt genom olika presentationer och seminarier framöver. Resultaten kommer vara applicerbara för grovfoderproduktion i alla nordiska länder.

Fokus på ökad lönsamhet

Ulrika Nilsson, platschef på Nötcenter Viken, ser arbetet med försöken i renbestånd av gräsarter som betydelsefullt: “Vi ser klara fördelar i att aktivt delta i försök som så tydligt fokuserar på ökad lönsamhet för bonden. Vallfoderkvaliteten blir allt viktigare i och med att gårdarnas storlek ökar och så även behovet av grovfoder”. På Nötcenter Viken har man 400 mjölkkor, 16 fodersilos och 48 försöksplatser med datainhämtning av till exempel foderkonsumtion  och vattenåtgång. Dannylo bekräftar att Nötcenter Viken håller en god standard som ger trygghet till den datainsamling som görs i försöken där.

Kontakt för mer information

Dannylo Sousa, forskare,
Elisabet Nadeau, forskningsledare  vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara,
e-post: dannylo.sousa@slu.se; elisabet.nadeau@slu.se

   

 

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och foto